fredag, september 19, 2008

Mitt i mandatperioden...

Den senaste veckan har Alliansregeringen granskats i flera tidningar utifrån att det nu är halvtid. I denna mandatperioden. Vallöften är avprickade i en rasande fart och de senaste dagarna har också framtida satsningar presenterats av alliansens partiledare.

Vore det inte läge att granska Görans Göteborg också? Inte bara mitt i mandatperioden - utan de senaste 14 åren?

Några uppslag:
i Görans Göteborg får föräldrar fortfarande vänta mer än 4 månader på en förskoleplats, barngruppernas storlek har ökat men kön är kvar...
i Görans Göteborg får äldre inte bestämma vem som ska hjälpa dem hemma och det är kö även till äldreboenden...
i Görans Göteborg lämnar 17% av eleverna grundskolan utan godkända betyg...
i Görans Göteborg måste det till en alliansregering för att en ny älförbindelse ska bli verklighet...

Dagens citat

"Om det är kris nu, vad var det 2006? Kollaps?"
Peder Kadhammar

I dagens Aftonbladet finns en befriande artikel signerad Peder Kadhammar där han läxar upp Thomas Östros och Vanja Lundby-Wedin för sina uttalanden om att regeringens jobbpolitik har misslyckats.

"För två år sedan regerade som vi minns socialdemokraterna över Sverige. Den 31 augusti 2006 var 221.152 öppet arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen. I år var det 148.599 … Så när hade Sverige det bättre? 2006 eller 2008?" …

"Enligt SCB var arbetslösheten sista augusti 5,2 procent. 2006 var den 6,4 procent" …

"Låt mig här tillägga att socialdemokraterna så länge de hade regeringsmakten fuskade med statistiken… Jag bad SCB beräkna arbetslösheten efter den gamla, socialdemokratiska modellen. Efter en stund ringde man tillbaka och sa att den är låga 4,6 procent. Dessa siffror borde glädja gamla ärrade socialdemokrater som aldrig har annat än det arbetande folkets bästa för ögonen. Om man har statistiken i minne blir Thomas Östros uttalande intresant:
-Regeringens jobbpolitik har misslyckats.
Hur ska man då karaktärisera socialdemokraternas jobbpolitik för två år sedan? Katastrof? Kollaps? Folkmord?"

Tråkigt nog har Aftonbladet inte upp artikeln på aftonbladet.se...

onsdag, september 17, 2008

Nålar mot bihåleinflammationen...

Nu är jag ganska trött på att hosta och snörvla. 4 veckors eländig hosta och onda bihålor. 1 omgång penicillin har jag knaprat och vilat så gott det går. Det går inte över...

Idag har jag fått akupunktur. Känns redan lite bättre.

tisdag, september 16, 2008

Göteborg borde satsa på spetsutbildning!

Göteborg tillhör de orter som erbjudits möjlighet att starta spetsutbildningar inom gymnasiet. Det tycker vi inom utbildningsnämnden är ett bra förslag, men tydligen inte s, v och mp som tackat nej till försöksverksamheten, skriver Helene Odenjung (fp) på GP-debatt


Ska Göteborg satsa på spetsutbildningar eller inte? Nyligen sa socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern i kommunstyrelsen nej till regeringens förslag om försöksverksamhet med spetsutbildningar inom gymnasieskolan trots att en enig utbildningsnämnd ställt sig bakom förslaget. Samtidigt startade den första spetsutbildningen i Stockholm.

Den svenska gymnasieskolan står inför omfattande reformer, reformer som lärare, föräldrar och elever länge har väntat på. I Framtidsvägen, som gymnasieutredningen heter, läggs nya förslag som både förbättrar och förändrar gymnasieskolan radikalt. Gymnasieskolan ska i framtiden ha tre delar. Yrkesprogram som tydligt leder till yrke men inte kräver att eleverna måste läsa in högskolebehörighet, studieförberedande program som är högskoleförberedande och lärlingsutbildning där praktik och teori varvas. Kort sagt en gymnasieskola som mer rättar sig efter elevernas förutsättningar och behov. Varje elev måste mötas av utmaningar, stimulans och krav.

Regeringen har beslutat att ett 20-tal orter i landet ges möjlighet till försöksverksamhet med spetsutbildning. För oss är det självklart att Sveriges näst största stad också ska satsa på elever med specialbegåvningar. Men socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern säger nej. I en kommentar efter beslutet i kommunstyrelsen sa Ann Lundgren (s) ansvarig för skolfrågor till Metro (4/9): I Göteborg har vi ett gott samarbete med Chalmers där elever kan läsa matte på hög nivå. Det här skulle betyda att vi får ta bort det som redan finns för att sedan införa det som en försöksverksamhet.

Öka den industriella kopplingen
Jag gissar att Ann Lundgren syftar på Gymnasiecentrum. Hon har rätt i att vi har ett bra samarbete mellan Göteborgs utbildningsförvaltning, Chalmers och Göteborgs universitet. Sedan 2007 ingår också Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund i Gymnasiecentrum. Men hon har helt fel när hon säger att vi skulle behöva ta bort det. Tvärtom - Chalmers har varit pådrivande för att få till stånd spetsutbildningar i vår region. Bara för att nämna några exempel:
En spetsutbildning i matematik är en naturlig utveckling av den matematiska sektionen som i dag finns vid Hvitfeldtska gymnasiet, där möjligheterna att öka den industriella kopplingen genom samverkan med Chalmers och AB Volvo är stora.
En spetsutbildning inom kemiområdet skulle kunna ske i samverkan mellan Polhemsgymnasiet på Lindholmen och Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Där kan utbildningen kopplas samman med Teknikcollege i Stenungsund med sin kemiinriktning och sin samverkan med den kemiska industrin och Polhemsgymnasiet med sin närhet till Chalmers.

Gynna en kunskapsstad
Det kan tyckas paradoxalt att våra grannkommuner inom Göteborgregionen visar ett stort intresse och redan ligger i startgroparna för att ansöka om spetsutbildningar tillsammans med Gymnasiecentrum. Då säger socialdemokraterna i Göteborg nej. De säger inte bara nej och stopp till elever med specialbegåvningar som vill utvecklas, stimuleras och få nya utmaningar. De riskerar också viktiga konkurrensfördelar för gymnasieskolan i Göteborg. Vi tror tvärtom att den här typen av utbildningar skulle gynna kunskapsstaden Göteborg.

Redan i våras motionerade jag om att Göteborg skulle införa Nobelklasser. Det var innan förslaget om försöksverksamhet med spetsutbildningar kom. Om Sverige framöver inte bara vill dela ut Nobelpris, utan också få några, behövs det satsas och det tidigt. Elever med fallenhet skulle få studera i en snabbare takt och samtidigt inleda högskolestudier på gymnasiet med sikte på publicerbara resultat. Hur kan man säga nej till det?

Precis som vi redan i dag genomför spetsutbildningar för idrottare eller estetiskt begåvade elever på flera gymnasier i Göteborg, borde vi göra det för elever med fallenhet för matematik, teknik och naturvetenskap. Samtidigt som det är till gagn för eleverna, skulle ambitionen och sökandet efter mer kunskap vara positivt för hela skolsystemet.

Matematik är ett av de centrala baskunskapsämnena i bildningsskolan. För att locka fler ungdomar att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar krävs god undervisning i matematik, stimulerande lärmiljöer och högre ambitioner.

Korsvis befruktning

Skolverkets utvärderingar av grundskolan pekar på en försämring av elevernas resultat i matematik. Gruppen svagpresterande elever har ökat och de högpresterande har blivit färre. Den utvecklingen måste brytas nu. Därför måste vi lyfta statusen på de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Kopplingen mellan näringsliv, högskola och gymnasieskola kommer att befrukta varandra.

Den göteborgska skolan ska präglas av kunskap och vara en skola för alla. En skola för alla betyder att elever ska mötas med nya utmaningar, utmaningar som är anpassade för såväl den elev som behöver mer tid på sig som för den som vill gå snabbare fram. Göteborg behöver Nobelklasser, därför säger vi ja till spetsutbildning!

Helene Odenjung
kommunalråd (fp) och vice ordförande i utbildningsnämnden, Göteborg

--------------
intressant?
spetsutbildning, nobelklasser, kunskapsstaden, Chalmers, Göteborgs Univeristet, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet, alliansen, utbildningsnämnden

Ge konstnärer som ställer ut betalt!

Staten och kommunerna har i årtionden varit njugga mot konstnärer. Från 2009 skall Stockholm följa det avtal som Konstnärernas riks­organisation och staten upprättade 2007. Frågan är om Malmö och Göteborg vågar göra detsamma, skriver de tre folkpartisterna Madeleine Sjöstedt, kultur- och idrottsborgarråd i Stockholm, Helene Odenjung, kommunalråd i Göteborg, och Eva Bertz, kommunalråd i Malmö i Sydsvenskan.

När statens och kommunernas museer anlitar bildkonstnärer till utställningar förutsätts dessa med några få undantag arbeta gratis och utan kontrakt. Det är en kulturpolitisk skandal som har pågått i decennier.
I Konstnärsnämndens rapport Konstnärerna i kulturpolitiken som publicerades i våras skriver rapportförfattaren Per Svensson:
”Endast tre av de till regeringen återrapporteringsskyldiga myndigheterna betalade utställningsersättning under 2004–2005: Moderna museet, Nationalmuseum och Riksutställningar. Genomsnittet för ersättningens storlek ligger på ca 4 000 kr per konstnär.”
Situationen är inte bättre i kommunala konsthallar och museer. Varken Göteborgs eller Malmös konsthallar är kända för att betala bra utställningsersättning. Och även om utnyttjandet av kulturarbetare inte är lika allvarligt inom andra offentligt finansierade kulturverksamheter så är möjligheterna för Sveriges professionella kulturarbetare att försörja sig på sina yrken alldeles för dåliga.
Detta borde vara ett av de mest prioriterade förändringsområdena för kulturutredningen när den presenterar sitt betänkande i slutet av året. Om försörjningsmöjligheterna för konstnärer och kulturarbetare var bättre skulle hela kulturlivet gynnas. Och det är viktigt att påpeka att problemet inte bara är brist på pengar. Problemet är i huvudsak avsaknaden av en fungerande kulturarbetsmarknad.

När grunderna för den svenska kulturpolitiken formades i kulturutredningen 1974 ansåg man att det inte behövdes någon särskild konstnärspolitik. En ständig utökning av det offentliga stödet till kulturen genom nya institutioner, stipendiefonder, kulturstöd, inkomstgarantier och så vidare skulle lösa problemet automatiskt. Staten skulle ta ansvar för konstnärerna, och resten av samhället skulle ha fri dragningsrätt på deras tid och produktioner.

När kulturpengarna sedan inte räckte till skapade staten undantag för kulturarbetare i de generella välfärdssystemen med ursäkten att just kultursektorn skulle ha så speciella förhållanden, istället för att anpassa stödet till kulturen så att kulturarbetsmarknaden integrerades med resten av arbetsmarknaden.
Detta är orsaken till mängder av brister i kultursektorn:
Flera av de konstnärliga utbildningarna har inte haft kurser i småföretagande, trots att småföretagande är det som väntar de flesta kulturarbetarna. Kulturstödet har gynnat stiftelser och föreningar, som är otympliga för att hantera ekonomisk verksamhet, framför verksamheter i företagsform.

Den normala försörjningen för många kulturarbetare har varit arbetslöshetsersättning, trots att de har arbetat. Kulturstödet har dragits ned när verksamheter har fått större intäkter genom att sälja fler biljetter. Och konstnärerna förväntas erbjuda sitt arbete utan ersättning.
Om kvalitetskulturen skall vara en stark kraft i samhället måste den nå fler människor och stärka sina intäkter. Den grundläggande frågeställningen som kulturutredningen och de offentligt finansierade kulturverksamheterna borde ställa sig är nu: Hur kan vi öka människors och de offentliga institutionernas konsumtion av kvalitetskultur på ett sätt som skapar tillväxt i hela kultursektorn?

I Stockholm, där folkpartiet styr över kulturpolitiken, har vi det senaste åren gjort flera viktiga reformer för att förbättra konstnärsperspektivet och tillväxten i Stockholms kulturliv. De kulturverksamheter som stärker sina egna intäkter genom att öka sin publik eller skapa samarbeten med företag och organisationer, får en bonus utöver det ordinarie kulturstödet. Nu i dagarna sjösätter vi också ett resurscenter och en fond med målet att stärka samarbetet mellan kulturaktörer och näringslivet.
Och från och med den 1 januari 2009 kommer Stockholm –Liljevalchs konsthall, Kulturhuset och Stockholms stads andra institutioner som anlitar konstnärer – att som första kommun i Sverige följa det avtal som Konstnärernas riksorganisation och staten upprättade under 2007. Vågar Göteborgs och Malmös socialdemokrater göra samma utfästelse?

MADELEINE SJÖSTEDT
HELENE ODENJUNG
EVA BERTZ

__________________________
intressant?
konstnärer, utställningar,

fredag, september 12, 2008

Regeringen storsatsar på Göteborg! ÄNTLIGEN!

Igår hade Göteborg fint besök och de hade mycket goda nyheter med sig.
Statsminister Fredrik Reinfeldt(m), utbildningsminister Jan Björklund (fp), näringsminister Maud Olofsson (c) och socialminister Göran Hägglund (kd), besökte igår Göteborgs Hamn och passade på att presentera delar av den sk närtidssatsningen på infrastrukturområdet.

I närtidssatsningen som kommer 200 milj för att projektera en ny älvförbindelse. En stor händelse som återgavs i media: TV4 lokalt TV4nyheterna i SVT's västnytt, i rapport och i aktuellt

Klipp från regeringens hemsida
Göteborg
För Göteborgsregionen innebär närtidssatsningen att fyra angelägna projekt kan slutföras eller påbörjas:

1) Utbyggnaden av E 45 Älvängen-Trollhättan pågår, men har visat sig bli betydligt dyrare än vad som tidigare beräknats. Utan tillskott skulle tempot i projektet behöva bromsas upp. Genom närtidssatsningen kan vägen i stället bli klar två till tre år tidigare än vad som annars varit fallet.

2) Göteborgs hamn är Nordens största hamn och en viktig hamn för stora delar av svensk exportindustri. Vägen till hamnen är tungt trafikerad och har vissa flaskhalsar. Genom närtidssatsningen kommer denna vägsträcka kunna förbättras.

3) Genomförandet av planeringsarbetet för den nya Älvförbindelsen säkerställs, med syfte att möjliggöra de kommande beslut som behöver tas om utbyggnad. Enligt de besked som regionen/kommunerna givit kommer de att medfinansiera byggnationen av Älvförbindelsen.

4) Rv 40 Rångedala-Hester är den kvarvarande, felande länken innan hela Rv 40 Göteborg-Jönköping är utbyggd till mötesfri standard. Genom närtidssatsningen kommer detta projekt äntligen kunna påbörjas och vägstandarden mellan Stockholm och Göteborg blir bättre. Projektet innebär att sträckan byggs om till fyrfältsväg.

Infrastrukturpropositionen kommer att presenteras om några veckor.

onsdag, september 10, 2008

Göteborg behöver en ny älvtunnel!

Göteborgs infrastruktur har varit kraftigt eftersatt under många år. Först ut av partiledarna att faktiskt erkänna detta var Jan Björklund när han sommartalade på Marstrand i början av augusti

- När man studerar hur infrastrukturpengarna fördelats ser man att Göteborg hamnat i strykklass jämfört med övriga storstäder, nu finns det mycket att ta igen, säger han.

Medan Malmö och Stockholm fått citytunnlar, Öresundsbroar och kringfartsleder har Göteborg inte fått något sedan Tingstadstunneln och Älvsborgsbron, enligt folkpartiledaren.


Hela GP's artikel med rubriken Fp prioriterar Göteborgs vägar kan du läsa här

Jag har under lång tid deltagit i en refernsgrupp som arbetar fram infrastrukturpropositionen som snart ska presenteras. Ett spännande och svårt arbete. En prioriterad uppgift för mig har varit att peka på att Göteborg legat efter pga av tidigare regeringars löften och planer.

Enligt mitt sätt att se det är både en ny älvförbindels och hamnbanan två nationella projekt och borde därför prioriteras. Investeringar som både Göteborgarna och Västsveriges näringsliv länge har väntat på. Det gör det också möjligt för oss att satsa all vår kraft på Västlänken.

Göteborgs stad har nu tillsammans med GR (Göteborgsregionen), VGR (Västra Götalandsregionen) och Vägverket gjort en avsiktsförklaring om en ny älvtunnel. I den identifieras möjligheten att nyttja brukaravgifter i såväl Tingstadstunneln som Marieholmstunneln för att finansiera del av tunnelinvesteringen samt åtgärder i avsikt att stärka kollektivtrafiken.

Till detta säger mp och v nej. De hänvisar till att de hellre vill ha trängselavgifter, att de inte vill ha tunnel och att det är odemokratiskt. De påstår dessutom att de är förda bakom ljuset och inte visste om detta.

Vi har varken fattat beslut om att bygga tunneln eller att den ska finansieras med brukaravgifter. Vi har bara gjort en viljeinriktning. Sedan måste staten/regeringen säger vad de tycker - först efter det kan det bli aktuellt att bestämma sig för om tunneln ska byggas eller ej och om det ska tas ut avgifter eller inte...

Kia Andreassons skräckscenario är vi får en tunnel utan avgifter - för mig är det tvärtom - att vi inför avgifter men vi får ingen tunnel...

måndag, september 08, 2008

Satsa på unga i riskzonen!

Idag har Mikael Janson och jag motionerat om att se insatser på unga i riskzonen som en investering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ingen föds kriminell.

Det är dags att vända på perspektiven.
Vi behöver ta fram metoder och modeller för att socialtjänsten bättre ska kunna bedöma behovet och omfattningen av åtgärder för unga på glid. Istället för att se sociala insatser för barn och unga som en kostnad på kort sikt, borde det betraktas som en investering i framtiden. Både för den unga människan och för samhället.

Insatserna måste sättas in tidigt och att det ska göras rätt så att vi på ett tidigt stadium kan stoppa rekryteringen av unga till kriminella gäng. Vi lägger idag stora resurser från samhällets sida när det redan gått snett med våldsbrott, kriminalitet och förstörelse som följd. Det finns goda exempel i andra städer och aktuell forskning som går ut på att hitta modeller som gör att resurserna kan läggas där de gör mest nytta redan från början.

Läs hela motionen här