Göteborg tillhör de orter som erbjudits möjlighet att starta spetsutbildningar inom gymnasiet. Det tycker vi inom utbildningsnämnden är ett bra förslag, men tydligen inte s, v och mp som tackat nej till försöksverksamheten, skriver Helene Odenjung (fp) på GP-debatt
Ska Göteborg satsa på spetsutbildningar eller inte? Nyligen sa socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern i kommunstyrelsen nej till regeringens förslag om försöksverksamhet med spetsutbildningar inom gymnasieskolan trots att en enig utbildningsnämnd ställt sig bakom förslaget. Samtidigt startade den första spetsutbildningen i Stockholm.
Den svenska gymnasieskolan står inför omfattande reformer, reformer som lärare, föräldrar och elever länge har väntat på. I Framtidsvägen, som gymnasieutredningen heter, läggs nya förslag som både förbättrar och förändrar gymnasieskolan radikalt. Gymnasieskolan ska i framtiden ha tre delar. Yrkesprogram som tydligt leder till yrke men inte kräver att eleverna måste läsa in högskolebehörighet, studieförberedande program som är högskoleförberedande och lärlingsutbildning där praktik och teori varvas. Kort sagt en gymnasieskola som mer rättar sig efter elevernas förutsättningar och behov. Varje elev måste mötas av utmaningar, stimulans och krav.
Regeringen har beslutat att ett 20-tal orter i landet ges möjlighet till försöksverksamhet med spetsutbildning. För oss är det självklart att Sveriges näst största stad också ska satsa på elever med specialbegåvningar. Men socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern säger nej. I en kommentar efter beslutet i kommunstyrelsen sa Ann Lundgren (s) ansvarig för skolfrågor till Metro (4/9): I Göteborg har vi ett gott samarbete med Chalmers där elever kan läsa matte på hög nivå. Det här skulle betyda att vi får ta bort det som redan finns för att sedan införa det som en försöksverksamhet.
Öka den industriella kopplingen
Jag gissar att Ann Lundgren syftar på Gymnasiecentrum. Hon har rätt i att vi har ett bra samarbete mellan Göteborgs utbildningsförvaltning, Chalmers och Göteborgs universitet. Sedan 2007 ingår också Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund i Gymnasiecentrum. Men hon har helt fel när hon säger att vi skulle behöva ta bort det. Tvärtom - Chalmers har varit pådrivande för att få till stånd spetsutbildningar i vår region. Bara för att nämna några exempel:
En spetsutbildning i matematik är en naturlig utveckling av den matematiska sektionen som i dag finns vid Hvitfeldtska gymnasiet, där möjligheterna att öka den industriella kopplingen genom samverkan med Chalmers och AB Volvo är stora.
En spetsutbildning inom kemiområdet skulle kunna ske i samverkan mellan Polhemsgymnasiet på Lindholmen och Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Där kan utbildningen kopplas samman med Teknikcollege i Stenungsund med sin kemiinriktning och sin samverkan med den kemiska industrin och Polhemsgymnasiet med sin närhet till Chalmers.
Gynna en kunskapsstad
Det kan tyckas paradoxalt att våra grannkommuner inom Göteborgregionen visar ett stort intresse och redan ligger i startgroparna för att ansöka om spetsutbildningar tillsammans med Gymnasiecentrum. Då säger socialdemokraterna i Göteborg nej. De säger inte bara nej och stopp till elever med specialbegåvningar som vill utvecklas, stimuleras och få nya utmaningar. De riskerar också viktiga konkurrensfördelar för gymnasieskolan i Göteborg. Vi tror tvärtom att den här typen av utbildningar skulle gynna kunskapsstaden Göteborg.
Redan i våras motionerade jag om att Göteborg skulle införa Nobelklasser. Det var innan förslaget om försöksverksamhet med spetsutbildningar kom. Om Sverige framöver inte bara vill dela ut Nobelpris, utan också få några, behövs det satsas och det tidigt. Elever med fallenhet skulle få studera i en snabbare takt och samtidigt inleda högskolestudier på gymnasiet med sikte på publicerbara resultat. Hur kan man säga nej till det?
Precis som vi redan i dag genomför spetsutbildningar för idrottare eller estetiskt begåvade elever på flera gymnasier i Göteborg, borde vi göra det för elever med fallenhet för matematik, teknik och naturvetenskap. Samtidigt som det är till gagn för eleverna, skulle ambitionen och sökandet efter mer kunskap vara positivt för hela skolsystemet.
Matematik är ett av de centrala baskunskapsämnena i bildningsskolan. För att locka fler ungdomar att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar krävs god undervisning i matematik, stimulerande lärmiljöer och högre ambitioner.
Korsvis befruktning
Skolverkets utvärderingar av grundskolan pekar på en försämring av elevernas resultat i matematik. Gruppen svagpresterande elever har ökat och de högpresterande har blivit färre. Den utvecklingen måste brytas nu. Därför måste vi lyfta statusen på de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Kopplingen mellan näringsliv, högskola och gymnasieskola kommer att befrukta varandra.
Den göteborgska skolan ska präglas av kunskap och vara en skola för alla. En skola för alla betyder att elever ska mötas med nya utmaningar, utmaningar som är anpassade för såväl den elev som behöver mer tid på sig som för den som vill gå snabbare fram. Göteborg behöver Nobelklasser, därför säger vi ja till spetsutbildning!
Helene Odenjung
kommunalråd (fp) och vice ordförande i utbildningsnämnden, Göteborg
--------------
intressant?
spetsutbildning, nobelklasser, kunskapsstaden, Chalmers, Göteborgs Univeristet, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet, alliansen, utbildningsnämnden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar