Pleijel borde i stället städa framför egen dörr

Den så kallade åtgärdsgarantin som regeringen har presenterat garanterar inte kunskap, den garanterar bara att det blir fler blanketter för lärare och rektorer att fylla i. Det skriver jag på GP debatt i dag.

Det är häpnadsväckande att Karin Pleijel (MP) vill driva igenom långtgående regleringar av vad rektorer och lärare ska göra i sitt dagliga arbete. Samtidigt överger hon den skolutredning som lagt grunden till en gemensam grundskolenämnd. Uppenbarligen är det viktigare att försvara regeringen än att renodla uppdrag, roller och ansvar. Utbildningssystemet måste präglas av en stödjande kultur, där det finns en tillit till att elevernas resultat omhändertas. Den insikten verkar nu vara bortblåst.

Karin Pleijel borde i stället städa framför egen dörr. För det är i Göteborg som det saknas pengar till tidiga insatser och det är här kunskapsmålen i lågstadiet inte följs upp. Skolan behöver inte fler formulär. Skolan behöver bättre förutsättningar, fokus på kunskapsuppdraget och studiero i klassrummen.

Mardröm för Göteborg om vinsttak införs

Ett vinsttak i välfärden skulle slå hårt mot Göteborg. Konsekvenserna blir nästintill omöjliga att hantera. Över 12 000 skolplatser riskeras och 300 fler förskoleavdelningar skulle behövas utöver de 470 avdelningar som saknas redan i dag. Det skriver jag på GP debatt i dag. 

Regeringen har redan utsatt välfärden för risker med sin plakatpolitik. Nu hotas 28 200 barn och elevers framtida skolgång i Göteborg. Förslaget, som närmast kan jämföras med löntagarfonderna, måste kastas i papperskorgen.

Lärarna ska bestämma

Elevernas föräldrar håller på att bli lärarnas största arbetsmiljöproblem. Skollagen måste bli tydligare med att det är lärarna som ansvarar för undervisningen – ingen annan.

Den stora press lärare och rektorer känner från föräldrar och elever som ständigt ifrågasätter undervisningsinnehåll och pedagogik visar att något måste göras för att stärka skolans anställda.

Liberalerna föreslår därför att detta blir tydligare. Rent konkret vill vi att Skollagens formulering ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen” får ett tillägg i form av en bisats som lyder ungefär ”dock ej över undervisningen”. Det skriver Christer Nylander och jag på GP debatt i dag.

Hög tid att sätta både skolan och lärarna främst

Alla elever i Göteborg har rätt att möta engagerade och skickliga lärare. Lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas framgång. Under flera decennier har lärarnas löneutveckling halkat efter andra jämförbara yrkesgrupper och det har skett med många politikers goda minne. Tyvärr.

Kommunaliseringen har varit förödande för både yrket och för lärarnas löneutveckling. Göteborgs stads löneöversyn för 2016 presenterades nyligen och utfallet visar att lärare i grund- och gymnasieskola har ett totalt utfall på knappt 2,7 procent. Jämfört med övriga grupper är lärarnas utfall allt för lågt. 

Lärarnas löner måste höjas om vi ska kunna locka fler att bli lärare och rekrytera tillbaka lärare till klassrummet. Annars är risken väldigt stor att lärarkrisen kommer att förvärras. Det är hög tid att sätta både skolan och lärarna främst. Läs mer på GT debatt.

MP:s skolpolitik ett hot mot kunskapsskolan

Kunskapsresultaten i Göteborgs skolor ligger på historiskt låga nivåer. Betygen i årskurs sex fortsätter att falla. Till skillnad från den rödgröna minoriteten känner jag en stor oro och frustration.  Det ska inte spela någon roll var eleven bor eller vilken skola man har valt. Alla elever ska utmanas och stimuleras att nå längre.

Mötet mellan lärare och elever i klassrummet är avgörande för att lyfta kunskapsresultaten. Det är där det händer. Därför måste vi säkerställa att alla elever får ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd, där läraren leder och undervisar klassen. Det är så vi skapar lust att lära sig mer.

Det finns två tydliga förlorare i den rödgröna skolan i Göteborg. Det är pojkar och det är elever från hem utan utbildningstradition. Det är också dessa elever som drabbas mest av stök, oordning i klassrummet, en anti-pluggkultur och för låga krav. Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av studiero. För mig är det uppenbart att det krävs insatser. Tyvärr lyser förslagen med sin frånvaro.

Läs mer om detta på GP debatt.

Tidigare betyg ökar motivationen i skolan

Nyligen presenterade Skolverket en utvärdering av betyg från årskurs 6 som infördes av Liberalerna och Alliansregeringen. Utvärderingen visar att drygt hälften av lärarna upplever att elevernas motivation är högre och bland eleverna uppger 80 procent att de arbetar hårdare när de vet att de får betyg. Nu är det hög tid att ta nästa steg. Det skriver jag på GP debatt.

Sedan hösten 2012 får alla elever betyg i sexan. Men svenska elever får fortfarande betyg relativt sent. Vi vet att många länder i Västeuropa ger betyg betydligt tidigare än i Sverige.

Liberalerna menar att vi behöver gå vidare och införa betyg i årskurs fyra. 100 skolor har möjlighet från hösten 2017 att införa betyg från årskurs 4. Försöket ska pågå i fyra läsår och är ett resultat av en uppgörelse mellan allianspartierna och regeringen. Liberalerna tar nu ett nytt initiativ till att Göteborg ska vara med i försöksverksamheten.

Betygen sjunker i år 6 - då vill MP ta bort betyg

I dag dömer Miljöpartiets biträdande kommunalråd Karin Pleijel ut betyg i årskurs 6. Karin menar att betyg skapar mycket stor stress för barn och riskerar slå ut lusten att lära.  Sedan tidigare driver hon också på för att de nationella proven i årskurs 3 ska avvecklas.

Miljöpartiet tillsammans med övriga rödgröna partier är ett allvarligt hot mot den kunskapsskola som måste återupprättas i Göteborg. Särskilt eftersom vi ser vikande kunskapsresultat i de lägre årskurserna,  att tidiga insatser inte sätts in på stadens skolor och att resurser saknas.

Nyligen presenterade Skolverket en utvärdering av betyg från årskurs 6. Utvärderingen visar att drygt hälften av lärarna upplever att elevernas motivation är högre och bland eleverna uppger 80 procent att de arbetar hårdare när de vet att de får betyg. Samma utvärdering pekade även på att tidiga insatser inte sätts in. Tvärtemot Pleijels flum så visar utvärderingen att tidigare betyg ökar motivationen i skolan. Hur kan det vara fel? 

Sedan hösten 2012 får alla elever betyg i sexan. Men svenska elever får fortfarande betyg relativt sent. Vi vet att många länder i Västeuropa ger betyg betydligt tidigare än i Sverige. Liberalerna menar att vi behöver gå vidare och införa betyg i årskurs fyra. 100 skolor har möjlighet från hösten 2017 att införa betyg från årskurs 4. Försöket ska pågå i fyra läsår och är ett resultat av en uppgörelse mellan allianspartierna och regeringen. Självklart borde flera skolor i Göteborg delta i projektet.

Skolreformerna som genomfördes av den förra regeringen ger nu effekt. Men ska Göteborg vara en kunskapsstad återstår mycket att göra lokalt. Liberalerna vill att alla elever i skolan ska mötas av höga och positiva förväntningar. Alla elever måste känna att det alltid går att nå lite längre. Det är så vi skapar framtidstro och lyfter skolan i Göteborg.

Skolan lyfts från stadsdelarna!

Äntligen, säger jag, är de rödgröna partierna beredda att lyfta bort ansvaret för skolan ifrån SDN till en central nämnd. Det är ett krav som Liberalerna drivit under många år. Men nu är alla partier i kommunfullmäktige eniga i frågan. De rödgröna partierna säger även ja till mitt och Mariah Ben Salem Dynehälls förslag om att skrota IT-stödet Hjärntorget. Ärligt talat så kopierar de vår politik. Men mer måste till för att lyfta skola i Göteborg.

Avveckla Hjärntorget

Göteborgs stad kan inte ha ett systemstöd som riktar sig till över 100 000 personer som är så omodernt och som inte levererar nytta. En framgångsrik likvärdig skola kräver ett IT-stöd som ger mer tid till kunskap och det pedagogiska uppdraget, inte tvärtom. Det är hög tid att avveckla Hjärntorget. Det föreslår jag tillsammans med Mariah Ben Salem Dynehäll i en motion till kommunfullmäktige. Läs hela förslaget.

Rektor ska vara pedagogisk ledare

Rektorsrollen måste frigöras från politiken och rektorerna ges mandat att vara pedagogiska ledare. Ta bort de lokala målen, ge rektorerna fullt budgetansvar och höj deras lönen. Det är några av de förslag som jag tillsammans med Alliansen skriver om på GP debatt i dag. Rektors arbete är avgörande för en framgångsrik skola.

Satsa på Göteborgs rektorer

För att lyfta kunskapsresultaten krävs förutom satsningar på lärarna och satsningar på det pedagogiska ledarskapet. Forskning visar att rektorns roll är central. Men i Göteborg jämställs vi rektorer med enhetschefer. Det är en tydlig signal om hur den styrande minoriteten ser på jobbet. Ingen annan grupp är så klämd mellan sitt statliga uppdrag och den kommunala budgeten som rektorerna.

Därför lyfter vi bort alla kommunala mål, vi ger dem makten över budgeten och vi höjer deras löner. Rektors viktiga arbete måste och ska premieras. Det är några av de satsningar som vi gör i årets budget.

Läs mer på GP debatt om vilka satsningar skolan i Göteborg behöver.

Göteborg faller i ny skolranking

I dag presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin ranking, Öppna jämförelser Grundskola – 2016. Göteborgs kommunala skolor tappar flera placeringar och är nu på 231:e plats i rankingen.

Årets ranking är ytterligare en bekräftelse på att Göteborgs styre gör allt annat än rätt. Det blir allt tydligare att kommuner inte ska ha ansvaret för skolan och därför vill Liberalerna förstatliga. Den rödgröna skolpolitiken i Göteborg är ett misslyckande och nu krävs rejäla förändringar. Nu har Malmö passerat Göteborg. 

Det är uppenbart att stadsdelarna har misslyckats som skolnämnder och det är hög tid att lyfta bort skolan från SDN. Därutöver behöver vi öronmärka resurserna, stärka rektorerna, lyfta lärarna och skapa arbetsro i klassrummet. Göteborg borde lära av liberalt styrda Landskrona, som gjort en medveten satsning och det visar sig nu i både elevernas resultat och i SKL's ranking.

Vi tar lärarbristen på allvar

Fyra av fem kommuner i Västsverige har lärarbrist och Göteborgs stad är en av dem. I samband med terminsstarten saknades 200 lärare och flera stadsdelar vittnar om att det blir svårare att rekrytera ny personal. Vi delar Lärarförbundets oro. Ska Göteborg utvecklas som kunskapsstad behöver vi lyfta läraryrket och stärka Göteborgs stad som arbetsgivare.

Forskning och erfarenhet visar att de viktigaste framgångsfaktorerna för höga kunskapsresultat är engagerade och didaktiskt kunniga lärare som har höga förväntningar på eleverna samt tillräckligt med resurser för att möta varje enskild elevs behov. Allt börjar med en bra lärare och ett starkt pedagogiskt ledarskap. Det är så vi bygger en framgångsrik skola.

 Nu under hösten påbörjas stadens utredning av skolan, som Alliansen tog initiativ till och drivit på för. Utredningen ska bland annat belysa skolans framtida organisering, styrning och ledning samt genomföra en översyn av hur skolans resurser fördelas. Från Folkpartiet liberalernas sida kommer vi att lyfta frågan om lärarbristen i den politiska referensgruppen.

Det skriver jag i dag på GP debatt tillsammans med Pär Gustafsson. 

Sämre slutbetyg är droppen – förstatliga skolan!

Vi har prövat samma lokala skolpolitik i Göteborg i över 20 år. Den politiska styrningen och ledningen av skolan fungerar inte och nu är det hög tid att göra något åt det.

I går presenterades vårterminens betyg i Göteborgs skolor. Andelen elever i årskurs 9 med godkänt i alla ämnen minskar från 68,8 till 66,3. En allvarlig signal om att skolan i Göteborg nu behöver förstärkas på flera områden och att synen på kunskap måste återupprättas. Förra året vände kunskapsresultaten, för första gången på länge, lite uppåt. Med facit i hand var det för tidigt att utropa ett trendskifte, vilket flera rödgröna politiker gjorde.

Betygsresultaten behöver nu analyseras noggrant och kommunstyrelsen behöver få en genomlysning av alla resultat. Det skriver jag i dag på GP debatt.

Vi tar ansvar för Göteborg och stadens ekonomi

I dag presenterar vi vårt gemensamma förslag till budget för Göteborgs stad 2016. Vi presenterar en rad reformer och förändringar som är nödvändiga för att skapa jobb, lyfta skolan och bygga fler bostäder. Samtidigt tar vi ansvar för stadens ekonomi. Det skriver jag på GP debatt tillsammans med Jonas Ransgård och David Lega.

Ladda ner och läs Folkpartiet och Alliansens budgetförslag.

Skolan behöver en modern organisation

Folkpartiet och Alliansen har i ett förslag till kommunstyrelsen tagit initiativ till att lyfta ansvaret för grundskolan från stadsdelarna. Två utredningar ska tillsättas på skolområdet i Göteborg (en överföring av grundskolan till en ny grundskolenämnd och en översyn av resursfördelningsmodellen). En politisk styrgrupp för skolutveckling ska inrättas direkt under kommunstyrelsen.

Göteborgs stadsdelsnämnder har haft ansvar för grundskolan sedan 1990-talet. Såväl Skolverket som Skolinspektionen har vid flera tillfällen riktat omfattande kritik mot Göteborgs skolor. Det är uppenbart att nuvarande skolorganisation inte förmår att möta de problem och utmaningar som skolan står inför. Stockholm och Malmö har redan lyft ansvaret från stadsdelarna. Nu är det Göteborgs tur.

Göteborg behöver en modern skolorganisation där alla elever möts av positiva höga förväntningar och nya utmaningar oavsett var de bor eller vilken skola de går i. För att alla elever ska nå sin fulla potential krävs att skolan ges bättre förutsättningar än vad de rödgröna har lyckats prestera de senaste 20 åren.

Skolsatsning i Göteborg riskerar frysa inne!

Göteborgs stad har tillsammans med Göteborgsregionen (GR) och andra kommuner i landet (SKL)deltagit i projektet PlugIn. Projektet har varit oerhört framgångsrikt, inte minst resultaten i Göteborg. Projektet har handlat om att ta fram nya metoder som ska få ungdomar som av olika anledningar funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Tidigare fanns stor risk att dessa ungdomar föll mellan stolarna eftersom uppföljning och insatser varierade kraftigt. Före projektet nåddes bara ca 45% av ungdomarna - efter PlugIn nås 95-99% - en riktig framgångsaga! I Göteborg omfattas drygt 2 300 ungdomar av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) under någon period av läsåret. Men nu riskeras hela den framgången.

I genomsnitt är det 24 procent av eleverna som inte fullföljt sina gymnasiestudier på fyra år. Ytterligare tio procent har visserligen gått färdigt de tre gymnasieåren men är inte godkända i ett eller flera kärnämnen. Många av dem läser senare in sin kompetens på komvux.

Att slutföra sin gymnasieutbildning har mycket stor betydelse för elevens framtid. Därför måste vi göra allt för att säkerställa att alla ungdomar kan få en så bra start som möjligt. Det är numera alla överens om.

På lång sikt kan vi dessutom "spara" miljontals kronor genom att sätta in åtgärder tidigt. Däremot kostar insatserna när de genomförs. Nu riskerar allt detta att kantra då den rödgrönarosa minoriteten nu avser att strypa de resurser som Utbildningsnämnden och SDN behöver för att klara av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Detta trots att kraven skärpts på kommunerna från uppföljningsansvar till aktivitetsansvar.

I december var det en enig nämnd som ställde sig bakom förslaget om att 17,5 miljon ska fördelas mellan utbildningsnämnd och stadsdelar till förebyggande arbetet och erbjudande av aktiviteter. Döm om vår förvåning när den rödgrönrosa kompletteringsbudgeten i kommunstyrelsen avslår detta!

I bästa fall är det bara brist i kommunikationen mellan avgående skolansvarig Robert Hammarstrand (S) och nytillträdda Karin Pleijel (MP). Men det förklarar ändå inte varför pengarna inte finns avsatta i budgeten. Hur står det till med kommunikationen i det rödgrönrosa styret? Vad hände med vallöftena?

Alliansen i kommunstyrelsen (FP), (M), och (KD) kommer att avsätta pengarna i vårt budgetalternativ. Ambitionen att alla elever ska lyckas måste vara hög och det kräver finansiering. Annars är risken stor att vi är tillbaka där vi började när projektet inleddes. Vi hoppas givetvis att de rödgrönrosa tänker om!

Skolan kan fortfarande bli vinnare

Valet är avgjort och göteborgarna har röstat. Redan på valnatten kunde vi ana ett svårt parlamentariskt läge, där vare sig rödgröna partier eller Alliansen skulle kunna skrapa ihop de 41 mandat som behövs för en majoritet. I stället för ett tydligt resultat och förändringsmandat blev inte någon vinnare. Men skolan kan fortfarande bli vinnare. Det skriver jag på GP debatt i dag.

Under den gånga mandatperioden och i valrörelsen har utspelen duggat tätt om skolan. Vi är över alla partigränser eniga om att satsa på skolan, så även i Göteborg. Det är i grunden något positivt.

Folkpartiet är av uppfattningen att det behövs fler satsningar på skolan. Men vi är beredda att ta ansvar för skolan och hitta breda överenskommelser när det gäller skolans resurser, organisering, kring rektorernas förutsättningar samt lärarnas löner och minskad byråkrati.

Här är några områden som behöver lösas:

• Såväl grundskolan som gymnasieskolan i Göteborg behöver ökade resurser.

• En modern skolorganisation.

• Lärarnas löner och yrkets status behöver höjas.

• Satsningar på elevhälsan.

• Fritidshemmen behöver stärkas.

Den här ekvationen kan till och med en treåring räkna ut.

När små barn blir dåligt behandlade så ställer de sig inte upp och marscherar mot barrikaderna. De strejkar inte. De startar inte grupper. De gråter kanske en skvätt och sover lite sämre och får så småningom problem med koncentrationsförmågan och annat – men de kräver inga politikers avgång.

Är det därför de allra yngsta göteborga rna fått se så lite av den rödgröna politikens resurser? Anneli Hulthén lovade fler sagostunder i förra valet. Det blev nog den enda sagan som någon hann berätta i vår göteborgska barnomsorg, för sedan dess har barngrupperna blivit större och större och snart ser man inte fröken för alla barnen, som någon sa.

Varför är det såhär? En bra fråga. Vi som inte bestämmer tror det handlar om att de rödgröna partierna till sist förstått att de måste leva upp till lagen. Alltså lagen som säger att ingen ska stå i kö till förskola mer än fyra månader. Den lagen antogs 1994. I Göteborg lyckades man till sist beta av kön. 18 år försent. Och hur gick det till? Byggde man tillräckligt många förskolor? Eller tryckte man in fler barn i de förskolor som redan fanns?

När du funderat färdigt på det, så tror vi du räknat ut hur du ska rösta på söndag. Är du fortfarande osäker, fråga närmaste treåring.

Läs mer om vad Folkpartiet vill med förskolan i Göteborg.  

Det kanske inte är eleverna i våra skolor som behöver bättre utbildning. Det kanske är du?

Alla är överens om hur viktigt det är att satsa på skolan. I synnerhet här i Göteborg där elevernas resultat rasar i mätning efter mätning. Alla kräver förbättring och många i det rödgröna lägret håller minister Jan Björklund som ansvarig.

Då visar de inget annat än hur lite de kan om samhällskunskap. Sedan 1989 är den svenska skolan ett kommunalt ansvar, efter ett socialdemokratiskt riksdagsbeslut. Det är därför Anneli Hulthén som ska svara på alla frågor om elever i Göteborg utan gymnasiebehörighet. Om skolorna i Göteborg inte lever upp till förväntningarna, så faller ansvaret tungt på de politiker som budgeterar, administrerar och prioriterar. Och i Göteborg så sitter de allihop i det rödgröna gänget på Gustav Adolfs Torg.

Det här är en av många saker vi vill ändra på. Skolan är framtiden och fungerar inte den så fungerar ingenting. Det vet du. Det vet varje lärare. Det vet varje elev. Och det vet faktiskt de rödgröna också, trots att de uppenbarligen inte är så bra på samhällskunskap.

Det intressanta är alltså inte att alla partier vill ha en bättre skola. Det intressanta är hur det ska gå till. För idéerna som skiljer oss från dem är, uppriktigt sagt, väldigt olika. Sossarna i Göteborg har satsat minst pengar på gymnasieeleverna

i Göteborg av alla kommuner i hela landet. Minst pengar. Av alla 290 kommuner i Sverige. Det är precis lika galet som det låter. Och det vill vi förstås ändra på. Vi vill också ha fler lärare i klassrummen. Fler speciallärare. Mer ordning. Mer arbetsro. Högre lärarlöner. Fler halvklasstimmar och mer resurser till extraundervisning där det behövs. Och vi vill flytta ansvaret, lyfta ansvaret, för skolan ifrån stadsdelarna. Vi vill mycket som de andra inte vill.

Med stöd av de skolreformer som genomförs av en framtida Alliansregering så kommer vi att vända den negativa trend för skolan i Göteborg – som faktiskt (statistiskt och fullt mätbart) har pågått ända sedan den där ödesdigra dagen den 8 december 1989 då vänsterriksdagen visade sin okunskap om det moderna kunskapssamhället.

Tycker du som vi? Har du hygglig koll på samhällskunskap? Då vet du hur du ska rösta på söndag.

Läs mer om Folkpartiets skolpolitik i Göteborg.