Pleijel borde i stället städa framför egen dörr

Den så kallade åtgärdsgarantin som regeringen har presenterat garanterar inte kunskap, den garanterar bara att det blir fler blanketter för lärare och rektorer att fylla i. Det skriver jag på GP debatt i dag.

Det är häpnadsväckande att Karin Pleijel (MP) vill driva igenom långtgående regleringar av vad rektorer och lärare ska göra i sitt dagliga arbete. Samtidigt överger hon den skolutredning som lagt grunden till en gemensam grundskolenämnd. Uppenbarligen är det viktigare att försvara regeringen än att renodla uppdrag, roller och ansvar. Utbildningssystemet måste präglas av en stödjande kultur, där det finns en tillit till att elevernas resultat omhändertas. Den insikten verkar nu vara bortblåst.

Karin Pleijel borde i stället städa framför egen dörr. För det är i Göteborg som det saknas pengar till tidiga insatser och det är här kunskapsmålen i lågstadiet inte följs upp. Skolan behöver inte fler formulär. Skolan behöver bättre förutsättningar, fokus på kunskapsuppdraget och studiero i klassrummen.

Föräldrar borde kompenseras

Förskolan har varit ett rödgrönt sorgebarn länge. Vi hade långa köer och det löste man genom att knô in barn i barngrupperna. Det ser vi effekten av nu. Staden har svårigheter att rekrytera både behörig personal och vikarier, det är höga sjuktal, en dålig arbetsmiljö och bristande förutsättningar för stadens förskolechefer. Dessutom är barngrupperna på flera förskolor och avdelningar allt för stora. I dagarna har media uppmärksammat faktumet att förskolor i Göteborg uppmanar föräldrarna att stanna hemma med sina barn eftersom det saknas personal. Jag säger till GP i dag att en kompensation borde betalas ut från kommunen i de fall där förskolan inte klarar sitt uppdrag. Men en kompensation löser inte förskolans problem i Göteborg. En rad reformer behöver genomföras för att ge förskolan bättre förutsättningar i vår stad.

Regeringerns detaljstyrning leder till sämre välfärd

Riktade statsbidrag skapar ökad administration. Det är inte ovanligt att de omkring 65 riktade statsbidragen på skolans område på olika sätt sysselsätter ett tiotal administratörer i en medelstor kommun, resurser som annars kunnat användas till att höja kvaliteten i förskolor och skolor. 

Riktade statsbidrag orsakar problem i planering, styrning och finansiering av den kommunala verksamheten. Sveriges kommuner, landsting och regioner vill se långsiktiga förutsättningar i form av generella statsbidrag. Då kan välfärden utvecklas så att den på bästa sätt möter medborgarnas behov. Det skriver jag på DN debatt i dag tillsammans med övriga kollegor i SKL:s ledning.

Det behövs ordning och studiero i stadens klassrum

De elever som drabbas hårdast av bristande studiero och otrygghet i skolan är de som kommer från hem utan studietradition. Det är de som behöver mest stöd i sin undervisning och som behöver utbildningen som mest. Göteborg utvecklas i en ohållbar riktning och det behövs krafttag för ökad studiero, trygghet och förstärkt arbete mot mobbning i skolan.

Enligt Elevenkäten 2017 som genomförs i hela Göteborgsregionen har 34 400 elever, varav 13 000 elever från Göteborg, svarat på hur de upplever skolan och om de får den hjälp och stöd de behöver. Resultaten visar på en otäck utveckling – färre känner sig trygga i skolan och lite mer än hälften upplever studiero.

Mobbningen ökar i Göteborg. Enligt en helt ny rapport från Center för skolutveckling har det skett en ökning av andelen elever som utsatts för mobbning men även en ökning av andelen elever som är med och utsätter andra för mobbning.

Liberalerna har genom åren lagt en rad förslag på åtgärder för att återupprätta arbetsro och ordningen i skolan. Merparten har avvisats av de rödgröna. Samtidigt har ordningen i klassrummet, studieron och kunskapsresultaten försämrats år efter år. Det är hög tid för ordning och studiero i stadens klassrum. Läs mer på GP debatt.