Integrationsdebatten

Folkpartiets valanalys och eftervalsdebatt var tydlig. Vi behöver förnya och bredda oss på fler områden. Under hösten tillsattes därför en arbetsgrupp med Roger Haddad, Gulan Avci, Robert Hannah, Mats Persson, Emma Carlsson Löfdahl och Jasenko Selimovic för att se över integrationspolitiken som ett första steg i den förnyelseprocess som nu är igång.

En delrapport presenterades tidigare i veckan, läs artikeln på DN debatt, och debatten har sedan dess gått varm. Mest har debatten kretsat kring själva förslagen men också om processen. Arbetsgruppens förlag har diskuterats i partiledningen, i riksdagsgruppen, på en konferens med länsledningarna förra veckan och slutligen på i partistyrelsen. På de möten jag varit med har det varit bra diskussioner och justeringar gjorts i förslaget och partistyrelsen var enig om att delrapporten från gruppen skulle presenteras.

Jag brukar inte kommentera interna möten men Anna Starbrink beskriver det bra på sin blogg. Har också sett uppgifter från Cecilia Wikström som hävdar att punkten skulle ha flyttats så att hon inte kunde vara med. Det är helt fel! Det var Birgitta Ohlsson som föreslog att vi skulle diskutera det dagen efter för att få diskussionen i ett sammanhang och så blev det.

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Sverige har världens mest liberala migrationspolitik. Det är i grunden något positivt och något som jag är stolt över. Vi ska ge människor som flyr från krig och förtryck skydd och hjälp. Sverige är och ska vara en humanitär stormakt som värnar asylrätten. Samtidigt är det viktigt att vässa integrationspolitiken när migrationen ökar. För vi har stora utmaningar här i Göteborg och i många andra kommuner runt om i landet. En del utmaningar måste lösas lokalt och en del nationellt eller internationellt.

Rapporten som presenterades i veckan hade sitt fokus på hur vi kan underlätta för människor som kommer till vårt land att få ett jobb. En lyckad integration handlar om jobb, utbildning och språk samt en oförsonlig kamp mot diskriminering. Lika viktigt i detta arbete är att det byggs fler bostäder och att vi får ett ökat fokus på hälsofrågorna.

Ett av förslagen från gruppen är att införa ett tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring och pröva en modell med där ett tillfälligt uppehållstillstånd som övergår till ett permanent så snart en person kan försörja sig själv. Om skyddsbehovet kvarstår efter ex tre år ska permanent uppehållstillstånd ges föreslår arbetsgruppen. Dessa förslag gäller inte barnfamiljer och konventionsflyktingar. Barn har alltid rätt till sina föräldrar.

Arbetsgruppen föreslår också lägre trösklar in på arbetsmarknaden, lägre ingångslöner för praktikjobb, snabbare validering, avskaffat vårdnadsbidrag, förbättrad svenskundervisning och språktest för medborgarskap. Dessa förslag är en början - och gruppen jobbar vidare med fler områden.

Nu hoppas jag diskussionen fortsätter i folkpartiet med fokus på bättre integration och konkreta förslag.

EU satsar på IKT i skolan

En undersökning visar att över 60 % av nioåringarna i EU inte använder digitala verktyg i sin lärprocess i skolan. I dag presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för att fler elever ska få tillgång till digitala verktyg i skolan. Det är ett välkommet initiativ. För vi har en digital utmaning framför oss. Senast 2020 kommer digitala färdigheter att krävas i nio av tio jobb och det ställer krav på att inlärningsmiljön förändras i klassrummen. Som ett startskott lanseras en särskild webbplats som gör det möjligt för studerande, lärare och skolor att dela kostnadsfria öppna läroresurser - vilket är väldigt bra.

Samtidigt måste vi på hemmaplan fortsätta att utveckla informations och kommunikationsteknik i skolan. I Göteborg skiljer det sig kraftigt mellan skolor och stadsdelar. Det som oroar oss är att utvecklingen och den digitala kompetensen inte är en del för alla elever - utan för ett fåtal. Barn och ungdomar måste i dagsläget ha lite tur med var man bor och ha eldsjälar till lärare som brinner för nya pedagogiska metoder och så kan det inte vara.

Göteborg borde vara först ut med jobbpakt för unga!

Under decennier har Sverige haft högre ungdomsarbetslöshet än flera jämförbara länder i Europa. Enligt arbetsförmedlingen finns det tusentals ungdomar i Göteborg som är arbetslösa. Det är av största vikt att ungdomar inte stängs ute från arbetsmarknaden och vi politiker har en skyldighet att se till att trösklarna till jobb för unga bli lägre. Därför har Folkpartiet föreslagit att det ska inrättas ungdomsjobb i Göteborgs stad. Förslaget har varit ute på remiss och bordlades i kommunstyrelsen förra veckan. Rödgröna är inte speciellt positiva...

Sedan vi lanserade förslaget har Volvo beslutat att införa ungdomsavtal där man ska anställa och utbilda 1200 arbetslösa ungdomar. Ett förslag som välkomnades brett, även av IF Metall som slutit avtal med Teknikföretagen om yrkesintroduktion. Utmärkt! Offentlig sektor har samma behov som industrin att locka till sig ungdomar för att i framtiden säkra kompetent arbetskraft. Göteborgs stad är en stor arbetsgivare och det innebär också ett stort ansvar.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal har sedan en tid tillbaka förhandlat om att införa särskilda ungdomsavtal också i den kommunala sektorn. Förhoppningsvis är man snart överens och jag hoppas att förslaget påminner om det som Metall redan har slutit. Där erbjuds 75% av lönen + handledning och utbildning på området.

Självklart är det så att ungdomsavtal passar bättre inom vissa yrkeskategorier än andra och en sådan kartläggning behöver göras innan ungdomsjobben kan införas.

Det är bättre att unga arbetslösa får ett arbete med något lägre lön än ingen lön alls. Unga måste få känna sig behövda och samhället behöver deras kompetens. Det är bättre med riktiga jobb – än fler projekt av typen Upp! Göteborg borde vara först ut med att införa ungdomsjobb! Kanske tänker övriga om nu när regeringen och LO enats om liknande förslag och kallar det "jobbpakt".

Ge unga en chans att lära sig ett yrke

Ungdomar som har svårt att konkurrera om jobben måste få en chans att lära sig ett yrke. Därför föreslår vi nu att särskilda ungdomsavtal ska införas i minst 27 kommuner runt om i Sverige. Det skriver jag tillsammans med partiföreträdare från hela landet på Brännpunkt.