onsdag, september 10, 2014

Den här ekvationen kan till och med en treåring räkna ut.


När små barn blir dåligt behandlade så ställer de sig inte upp och marscherar mot barrikaderna. De strejkar inte. De startar inte grupper. De gråter kanske en skvätt och sover lite sämre och får så småningom problem med koncentrationsförmågan och annat – men de kräver inga politikers avgång.

Är det därför de allra yngsta göteborga
rna fått se så lite av den rödgröna politikens resurser? Anneli Hulthén lovade fler sagostunder i förra valet. Det blev nog den enda sagan som någon hann berätta i vår göteborgska barnomsorg, för sedan dess har barngrupperna blivit större och större och snart ser man inte fröken för alla barnen, som någon sa.

Varför är det såhär? En bra fråga. Vi som inte bestämmer tror det handlar om att de rödgröna partierna till sist förstått att de måste leva upp till lagen. Alltså lagen som säger att ingen ska stå i kö till förskola mer än fyra månader. Den lagen antogs 1994. I Göteborg lyckades man till sist beta
av kön. 18 år försent. Och hur gick det till? Byggde man tillräckligt många förskolor? Eller tryckte man in fler barn i de förskolor som redan fanns?

När du funderat färdigt på det, så tror vi du räknat ut hur du ska rösta på söndag. Är du fortfarande osäker, fråga närmaste treåring.


Läs mer om vad Folkpartiet vill med förskolan i Göteborg.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar