Efter många turer i frågan om vem som ska bestämma och vad den nya arenan ska heta kom dagens anti-klimax.
Sture Allén föreslår att arenan som ska ersätta Gamla Ullevi ska heta:
Gamla Ullevi...
I maj föreslog vi ifrån Alliansen att namnberedningen skulle få uppdraget att ta fram ett namnförslag. Gärna med en namntävling där Göteborgarna också skulle kunna vara med och påverka namnet. Göran Johansson bordlade frågan för att fundera - detta var inget han vill hasta fram sa han då. Och efter mycket funderande så kom han på att Sture Allén skulle leda arbetet. Han fick uppdraget 10 september, idag kom ett brev med hans slutsats...
Jag är lite besviken, jag hade väntat mig något nytt - inte gammalt!
Jag har stor respekt för Sture Allén men tycker att detta var lite fantasilöst...
Läs gp, gt,
metro
Lyssna på sr
Titta på inslaget i västnytt
---------------
intressant?
sture allén, gamla ullevi, ullevi,
namntävling
onsdag, oktober 01, 2008
fredag, september 19, 2008
Mitt i mandatperioden...
Den senaste veckan har Alliansregeringen granskats i flera tidningar utifrån att det nu är halvtid. I denna mandatperioden. Vallöften är avprickade i en rasande fart och de senaste dagarna har också framtida satsningar presenterats av alliansens partiledare.
Vore det inte läge att granska Görans Göteborg också? Inte bara mitt i mandatperioden - utan de senaste 14 åren?
Några uppslag:
i Görans Göteborg får föräldrar fortfarande vänta mer än 4 månader på en förskoleplats, barngruppernas storlek har ökat men kön är kvar...
i Görans Göteborg får äldre inte bestämma vem som ska hjälpa dem hemma och det är kö även till äldreboenden...
i Görans Göteborg lämnar 17% av eleverna grundskolan utan godkända betyg...
i Görans Göteborg måste det till en alliansregering för att en ny älförbindelse ska bli verklighet...
Vore det inte läge att granska Görans Göteborg också? Inte bara mitt i mandatperioden - utan de senaste 14 åren?
Några uppslag:
i Görans Göteborg får föräldrar fortfarande vänta mer än 4 månader på en förskoleplats, barngruppernas storlek har ökat men kön är kvar...
i Görans Göteborg får äldre inte bestämma vem som ska hjälpa dem hemma och det är kö även till äldreboenden...
i Görans Göteborg lämnar 17% av eleverna grundskolan utan godkända betyg...
i Görans Göteborg måste det till en alliansregering för att en ny älförbindelse ska bli verklighet...
Dagens citat
"Om det är kris nu, vad var det 2006? Kollaps?"Peder Kadhammar
I dagens Aftonbladet finns en befriande artikel signerad Peder Kadhammar där han läxar upp Thomas Östros och Vanja Lundby-Wedin för sina uttalanden om att regeringens jobbpolitik har misslyckats.
"För två år sedan regerade som vi minns socialdemokraterna över Sverige. Den 31 augusti 2006 var 221.152 öppet arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen. I år var det 148.599 … Så när hade Sverige det bättre? 2006 eller 2008?" …
"Enligt SCB var arbetslösheten sista augusti 5,2 procent. 2006 var den 6,4 procent" …
"Låt mig här tillägga att socialdemokraterna så länge de hade regeringsmakten fuskade med statistiken… Jag bad SCB beräkna arbetslösheten efter den gamla, socialdemokratiska modellen. Efter en stund ringde man tillbaka och sa att den är låga 4,6 procent. Dessa siffror borde glädja gamla ärrade socialdemokrater som aldrig har annat än det arbetande folkets bästa för ögonen. Om man har statistiken i minne blir Thomas Östros uttalande intresant:
-Regeringens jobbpolitik har misslyckats.
Hur ska man då karaktärisera socialdemokraternas jobbpolitik för två år sedan? Katastrof? Kollaps? Folkmord?"
Tråkigt nog har Aftonbladet inte upp artikeln på aftonbladet.se...
onsdag, september 17, 2008
Nålar mot bihåleinflammationen...
Nu är jag ganska trött på att hosta och snörvla. 4 veckors eländig hosta och onda bihålor. 1 omgång penicillin har jag knaprat och vilat så gott det går. Det går inte över...
Idag har jag fått akupunktur. Känns redan lite bättre.
Idag har jag fått akupunktur. Känns redan lite bättre.
tisdag, september 16, 2008
Göteborg borde satsa på spetsutbildning!
Göteborg tillhör de orter som erbjudits möjlighet att starta spetsutbildningar inom gymnasiet. Det tycker vi inom utbildningsnämnden är ett bra förslag, men tydligen inte s, v och mp som tackat nej till försöksverksamheten, skriver Helene Odenjung (fp) på GP-debatt
Ska Göteborg satsa på spetsutbildningar eller inte? Nyligen sa socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern i kommunstyrelsen nej till regeringens förslag om försöksverksamhet med spetsutbildningar inom gymnasieskolan trots att en enig utbildningsnämnd ställt sig bakom förslaget. Samtidigt startade den första spetsutbildningen i Stockholm.
Den svenska gymnasieskolan står inför omfattande reformer, reformer som lärare, föräldrar och elever länge har väntat på. I Framtidsvägen, som gymnasieutredningen heter, läggs nya förslag som både förbättrar och förändrar gymnasieskolan radikalt. Gymnasieskolan ska i framtiden ha tre delar. Yrkesprogram som tydligt leder till yrke men inte kräver att eleverna måste läsa in högskolebehörighet, studieförberedande program som är högskoleförberedande och lärlingsutbildning där praktik och teori varvas. Kort sagt en gymnasieskola som mer rättar sig efter elevernas förutsättningar och behov. Varje elev måste mötas av utmaningar, stimulans och krav.
Regeringen har beslutat att ett 20-tal orter i landet ges möjlighet till försöksverksamhet med spetsutbildning. För oss är det självklart att Sveriges näst största stad också ska satsa på elever med specialbegåvningar. Men socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern säger nej. I en kommentar efter beslutet i kommunstyrelsen sa Ann Lundgren (s) ansvarig för skolfrågor till Metro (4/9): I Göteborg har vi ett gott samarbete med Chalmers där elever kan läsa matte på hög nivå. Det här skulle betyda att vi får ta bort det som redan finns för att sedan införa det som en försöksverksamhet.
Öka den industriella kopplingen
Jag gissar att Ann Lundgren syftar på Gymnasiecentrum. Hon har rätt i att vi har ett bra samarbete mellan Göteborgs utbildningsförvaltning, Chalmers och Göteborgs universitet. Sedan 2007 ingår också Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund i Gymnasiecentrum. Men hon har helt fel när hon säger att vi skulle behöva ta bort det. Tvärtom - Chalmers har varit pådrivande för att få till stånd spetsutbildningar i vår region. Bara för att nämna några exempel:
En spetsutbildning i matematik är en naturlig utveckling av den matematiska sektionen som i dag finns vid Hvitfeldtska gymnasiet, där möjligheterna att öka den industriella kopplingen genom samverkan med Chalmers och AB Volvo är stora.
En spetsutbildning inom kemiområdet skulle kunna ske i samverkan mellan Polhemsgymnasiet på Lindholmen och Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Där kan utbildningen kopplas samman med Teknikcollege i Stenungsund med sin kemiinriktning och sin samverkan med den kemiska industrin och Polhemsgymnasiet med sin närhet till Chalmers.
Gynna en kunskapsstad
Det kan tyckas paradoxalt att våra grannkommuner inom Göteborgregionen visar ett stort intresse och redan ligger i startgroparna för att ansöka om spetsutbildningar tillsammans med Gymnasiecentrum. Då säger socialdemokraterna i Göteborg nej. De säger inte bara nej och stopp till elever med specialbegåvningar som vill utvecklas, stimuleras och få nya utmaningar. De riskerar också viktiga konkurrensfördelar för gymnasieskolan i Göteborg. Vi tror tvärtom att den här typen av utbildningar skulle gynna kunskapsstaden Göteborg.
Redan i våras motionerade jag om att Göteborg skulle införa Nobelklasser. Det var innan förslaget om försöksverksamhet med spetsutbildningar kom. Om Sverige framöver inte bara vill dela ut Nobelpris, utan också få några, behövs det satsas och det tidigt. Elever med fallenhet skulle få studera i en snabbare takt och samtidigt inleda högskolestudier på gymnasiet med sikte på publicerbara resultat. Hur kan man säga nej till det?
Precis som vi redan i dag genomför spetsutbildningar för idrottare eller estetiskt begåvade elever på flera gymnasier i Göteborg, borde vi göra det för elever med fallenhet för matematik, teknik och naturvetenskap. Samtidigt som det är till gagn för eleverna, skulle ambitionen och sökandet efter mer kunskap vara positivt för hela skolsystemet.
Matematik är ett av de centrala baskunskapsämnena i bildningsskolan. För att locka fler ungdomar att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar krävs god undervisning i matematik, stimulerande lärmiljöer och högre ambitioner.
Korsvis befruktning
Skolverkets utvärderingar av grundskolan pekar på en försämring av elevernas resultat i matematik. Gruppen svagpresterande elever har ökat och de högpresterande har blivit färre. Den utvecklingen måste brytas nu. Därför måste vi lyfta statusen på de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Kopplingen mellan näringsliv, högskola och gymnasieskola kommer att befrukta varandra.
Den göteborgska skolan ska präglas av kunskap och vara en skola för alla. En skola för alla betyder att elever ska mötas med nya utmaningar, utmaningar som är anpassade för såväl den elev som behöver mer tid på sig som för den som vill gå snabbare fram. Göteborg behöver Nobelklasser, därför säger vi ja till spetsutbildning!
Helene Odenjung
kommunalråd (fp) och vice ordförande i utbildningsnämnden, Göteborg
--------------
intressant?
spetsutbildning, nobelklasser, kunskapsstaden, Chalmers, Göteborgs Univeristet, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet, alliansen, utbildningsnämnden
Ska Göteborg satsa på spetsutbildningar eller inte? Nyligen sa socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern i kommunstyrelsen nej till regeringens förslag om försöksverksamhet med spetsutbildningar inom gymnasieskolan trots att en enig utbildningsnämnd ställt sig bakom förslaget. Samtidigt startade den första spetsutbildningen i Stockholm.
Den svenska gymnasieskolan står inför omfattande reformer, reformer som lärare, föräldrar och elever länge har väntat på. I Framtidsvägen, som gymnasieutredningen heter, läggs nya förslag som både förbättrar och förändrar gymnasieskolan radikalt. Gymnasieskolan ska i framtiden ha tre delar. Yrkesprogram som tydligt leder till yrke men inte kräver att eleverna måste läsa in högskolebehörighet, studieförberedande program som är högskoleförberedande och lärlingsutbildning där praktik och teori varvas. Kort sagt en gymnasieskola som mer rättar sig efter elevernas förutsättningar och behov. Varje elev måste mötas av utmaningar, stimulans och krav.
Regeringen har beslutat att ett 20-tal orter i landet ges möjlighet till försöksverksamhet med spetsutbildning. För oss är det självklart att Sveriges näst största stad också ska satsa på elever med specialbegåvningar. Men socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern säger nej. I en kommentar efter beslutet i kommunstyrelsen sa Ann Lundgren (s) ansvarig för skolfrågor till Metro (4/9): I Göteborg har vi ett gott samarbete med Chalmers där elever kan läsa matte på hög nivå. Det här skulle betyda att vi får ta bort det som redan finns för att sedan införa det som en försöksverksamhet.
Öka den industriella kopplingen
Jag gissar att Ann Lundgren syftar på Gymnasiecentrum. Hon har rätt i att vi har ett bra samarbete mellan Göteborgs utbildningsförvaltning, Chalmers och Göteborgs universitet. Sedan 2007 ingår också Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund i Gymnasiecentrum. Men hon har helt fel när hon säger att vi skulle behöva ta bort det. Tvärtom - Chalmers har varit pådrivande för att få till stånd spetsutbildningar i vår region. Bara för att nämna några exempel:
En spetsutbildning i matematik är en naturlig utveckling av den matematiska sektionen som i dag finns vid Hvitfeldtska gymnasiet, där möjligheterna att öka den industriella kopplingen genom samverkan med Chalmers och AB Volvo är stora.
En spetsutbildning inom kemiområdet skulle kunna ske i samverkan mellan Polhemsgymnasiet på Lindholmen och Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Där kan utbildningen kopplas samman med Teknikcollege i Stenungsund med sin kemiinriktning och sin samverkan med den kemiska industrin och Polhemsgymnasiet med sin närhet till Chalmers.
Gynna en kunskapsstad
Det kan tyckas paradoxalt att våra grannkommuner inom Göteborgregionen visar ett stort intresse och redan ligger i startgroparna för att ansöka om spetsutbildningar tillsammans med Gymnasiecentrum. Då säger socialdemokraterna i Göteborg nej. De säger inte bara nej och stopp till elever med specialbegåvningar som vill utvecklas, stimuleras och få nya utmaningar. De riskerar också viktiga konkurrensfördelar för gymnasieskolan i Göteborg. Vi tror tvärtom att den här typen av utbildningar skulle gynna kunskapsstaden Göteborg.
Redan i våras motionerade jag om att Göteborg skulle införa Nobelklasser. Det var innan förslaget om försöksverksamhet med spetsutbildningar kom. Om Sverige framöver inte bara vill dela ut Nobelpris, utan också få några, behövs det satsas och det tidigt. Elever med fallenhet skulle få studera i en snabbare takt och samtidigt inleda högskolestudier på gymnasiet med sikte på publicerbara resultat. Hur kan man säga nej till det?
Precis som vi redan i dag genomför spetsutbildningar för idrottare eller estetiskt begåvade elever på flera gymnasier i Göteborg, borde vi göra det för elever med fallenhet för matematik, teknik och naturvetenskap. Samtidigt som det är till gagn för eleverna, skulle ambitionen och sökandet efter mer kunskap vara positivt för hela skolsystemet.
Matematik är ett av de centrala baskunskapsämnena i bildningsskolan. För att locka fler ungdomar att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar krävs god undervisning i matematik, stimulerande lärmiljöer och högre ambitioner.
Korsvis befruktning
Skolverkets utvärderingar av grundskolan pekar på en försämring av elevernas resultat i matematik. Gruppen svagpresterande elever har ökat och de högpresterande har blivit färre. Den utvecklingen måste brytas nu. Därför måste vi lyfta statusen på de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Kopplingen mellan näringsliv, högskola och gymnasieskola kommer att befrukta varandra.
Den göteborgska skolan ska präglas av kunskap och vara en skola för alla. En skola för alla betyder att elever ska mötas med nya utmaningar, utmaningar som är anpassade för såväl den elev som behöver mer tid på sig som för den som vill gå snabbare fram. Göteborg behöver Nobelklasser, därför säger vi ja till spetsutbildning!
Helene Odenjung
kommunalråd (fp) och vice ordförande i utbildningsnämnden, Göteborg
--------------
intressant?
spetsutbildning, nobelklasser, kunskapsstaden, Chalmers, Göteborgs Univeristet, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet, alliansen, utbildningsnämnden
Ge konstnärer som ställer ut betalt!
Staten och kommunerna har i årtionden varit njugga mot konstnärer. Från 2009 skall Stockholm följa det avtal som Konstnärernas riksorganisation och staten upprättade 2007. Frågan är om Malmö och Göteborg vågar göra detsamma, skriver de tre folkpartisterna Madeleine Sjöstedt, kultur- och idrottsborgarråd i Stockholm, Helene Odenjung, kommunalråd i Göteborg, och Eva Bertz, kommunalråd i Malmö i Sydsvenskan.
När statens och kommunernas museer anlitar bildkonstnärer till utställningar förutsätts dessa med några få undantag arbeta gratis och utan kontrakt. Det är en kulturpolitisk skandal som har pågått i decennier.
I Konstnärsnämndens rapport Konstnärerna i kulturpolitiken som publicerades i våras skriver rapportförfattaren Per Svensson:
”Endast tre av de till regeringen återrapporteringsskyldiga myndigheterna betalade utställningsersättning under 2004–2005: Moderna museet, Nationalmuseum och Riksutställningar. Genomsnittet för ersättningens storlek ligger på ca 4 000 kr per konstnär.”
Situationen är inte bättre i kommunala konsthallar och museer. Varken Göteborgs eller Malmös konsthallar är kända för att betala bra utställningsersättning. Och även om utnyttjandet av kulturarbetare inte är lika allvarligt inom andra offentligt finansierade kulturverksamheter så är möjligheterna för Sveriges professionella kulturarbetare att försörja sig på sina yrken alldeles för dåliga.
Detta borde vara ett av de mest prioriterade förändringsområdena för kulturutredningen när den presenterar sitt betänkande i slutet av året. Om försörjningsmöjligheterna för konstnärer och kulturarbetare var bättre skulle hela kulturlivet gynnas. Och det är viktigt att påpeka att problemet inte bara är brist på pengar. Problemet är i huvudsak avsaknaden av en fungerande kulturarbetsmarknad.
När grunderna för den svenska kulturpolitiken formades i kulturutredningen 1974 ansåg man att det inte behövdes någon särskild konstnärspolitik. En ständig utökning av det offentliga stödet till kulturen genom nya institutioner, stipendiefonder, kulturstöd, inkomstgarantier och så vidare skulle lösa problemet automatiskt. Staten skulle ta ansvar för konstnärerna, och resten av samhället skulle ha fri dragningsrätt på deras tid och produktioner.
När kulturpengarna sedan inte räckte till skapade staten undantag för kulturarbetare i de generella välfärdssystemen med ursäkten att just kultursektorn skulle ha så speciella förhållanden, istället för att anpassa stödet till kulturen så att kulturarbetsmarknaden integrerades med resten av arbetsmarknaden.
Detta är orsaken till mängder av brister i kultursektorn:
Flera av de konstnärliga utbildningarna har inte haft kurser i småföretagande, trots att småföretagande är det som väntar de flesta kulturarbetarna. Kulturstödet har gynnat stiftelser och föreningar, som är otympliga för att hantera ekonomisk verksamhet, framför verksamheter i företagsform.
Den normala försörjningen för många kulturarbetare har varit arbetslöshetsersättning, trots att de har arbetat. Kulturstödet har dragits ned när verksamheter har fått större intäkter genom att sälja fler biljetter. Och konstnärerna förväntas erbjuda sitt arbete utan ersättning.
Om kvalitetskulturen skall vara en stark kraft i samhället måste den nå fler människor och stärka sina intäkter. Den grundläggande frågeställningen som kulturutredningen och de offentligt finansierade kulturverksamheterna borde ställa sig är nu: Hur kan vi öka människors och de offentliga institutionernas konsumtion av kvalitetskultur på ett sätt som skapar tillväxt i hela kultursektorn?
I Stockholm, där folkpartiet styr över kulturpolitiken, har vi det senaste åren gjort flera viktiga reformer för att förbättra konstnärsperspektivet och tillväxten i Stockholms kulturliv. De kulturverksamheter som stärker sina egna intäkter genom att öka sin publik eller skapa samarbeten med företag och organisationer, får en bonus utöver det ordinarie kulturstödet. Nu i dagarna sjösätter vi också ett resurscenter och en fond med målet att stärka samarbetet mellan kulturaktörer och näringslivet.
Och från och med den 1 januari 2009 kommer Stockholm –Liljevalchs konsthall, Kulturhuset och Stockholms stads andra institutioner som anlitar konstnärer – att som första kommun i Sverige följa det avtal som Konstnärernas riksorganisation och staten upprättade under 2007. Vågar Göteborgs och Malmös socialdemokrater göra samma utfästelse?
MADELEINE SJÖSTEDT
HELENE ODENJUNG
EVA BERTZ
__________________________
intressant?
konstnärer, utställningar,
När statens och kommunernas museer anlitar bildkonstnärer till utställningar förutsätts dessa med några få undantag arbeta gratis och utan kontrakt. Det är en kulturpolitisk skandal som har pågått i decennier.
I Konstnärsnämndens rapport Konstnärerna i kulturpolitiken som publicerades i våras skriver rapportförfattaren Per Svensson:
”Endast tre av de till regeringen återrapporteringsskyldiga myndigheterna betalade utställningsersättning under 2004–2005: Moderna museet, Nationalmuseum och Riksutställningar. Genomsnittet för ersättningens storlek ligger på ca 4 000 kr per konstnär.”
Situationen är inte bättre i kommunala konsthallar och museer. Varken Göteborgs eller Malmös konsthallar är kända för att betala bra utställningsersättning. Och även om utnyttjandet av kulturarbetare inte är lika allvarligt inom andra offentligt finansierade kulturverksamheter så är möjligheterna för Sveriges professionella kulturarbetare att försörja sig på sina yrken alldeles för dåliga.
Detta borde vara ett av de mest prioriterade förändringsområdena för kulturutredningen när den presenterar sitt betänkande i slutet av året. Om försörjningsmöjligheterna för konstnärer och kulturarbetare var bättre skulle hela kulturlivet gynnas. Och det är viktigt att påpeka att problemet inte bara är brist på pengar. Problemet är i huvudsak avsaknaden av en fungerande kulturarbetsmarknad.
När grunderna för den svenska kulturpolitiken formades i kulturutredningen 1974 ansåg man att det inte behövdes någon särskild konstnärspolitik. En ständig utökning av det offentliga stödet till kulturen genom nya institutioner, stipendiefonder, kulturstöd, inkomstgarantier och så vidare skulle lösa problemet automatiskt. Staten skulle ta ansvar för konstnärerna, och resten av samhället skulle ha fri dragningsrätt på deras tid och produktioner.
När kulturpengarna sedan inte räckte till skapade staten undantag för kulturarbetare i de generella välfärdssystemen med ursäkten att just kultursektorn skulle ha så speciella förhållanden, istället för att anpassa stödet till kulturen så att kulturarbetsmarknaden integrerades med resten av arbetsmarknaden.
Detta är orsaken till mängder av brister i kultursektorn:
Flera av de konstnärliga utbildningarna har inte haft kurser i småföretagande, trots att småföretagande är det som väntar de flesta kulturarbetarna. Kulturstödet har gynnat stiftelser och föreningar, som är otympliga för att hantera ekonomisk verksamhet, framför verksamheter i företagsform.
Den normala försörjningen för många kulturarbetare har varit arbetslöshetsersättning, trots att de har arbetat. Kulturstödet har dragits ned när verksamheter har fått större intäkter genom att sälja fler biljetter. Och konstnärerna förväntas erbjuda sitt arbete utan ersättning.
Om kvalitetskulturen skall vara en stark kraft i samhället måste den nå fler människor och stärka sina intäkter. Den grundläggande frågeställningen som kulturutredningen och de offentligt finansierade kulturverksamheterna borde ställa sig är nu: Hur kan vi öka människors och de offentliga institutionernas konsumtion av kvalitetskultur på ett sätt som skapar tillväxt i hela kultursektorn?
I Stockholm, där folkpartiet styr över kulturpolitiken, har vi det senaste åren gjort flera viktiga reformer för att förbättra konstnärsperspektivet och tillväxten i Stockholms kulturliv. De kulturverksamheter som stärker sina egna intäkter genom att öka sin publik eller skapa samarbeten med företag och organisationer, får en bonus utöver det ordinarie kulturstödet. Nu i dagarna sjösätter vi också ett resurscenter och en fond med målet att stärka samarbetet mellan kulturaktörer och näringslivet.
Och från och med den 1 januari 2009 kommer Stockholm –Liljevalchs konsthall, Kulturhuset och Stockholms stads andra institutioner som anlitar konstnärer – att som första kommun i Sverige följa det avtal som Konstnärernas riksorganisation och staten upprättade under 2007. Vågar Göteborgs och Malmös socialdemokrater göra samma utfästelse?
MADELEINE SJÖSTEDT
HELENE ODENJUNG
EVA BERTZ
__________________________
intressant?
konstnärer, utställningar,
fredag, september 12, 2008
Regeringen storsatsar på Göteborg! ÄNTLIGEN!
Igår hade Göteborg fint besök och de hade mycket goda nyheter med sig.
Statsminister Fredrik Reinfeldt(m), utbildningsminister Jan Björklund (fp), näringsminister Maud Olofsson (c) och socialminister Göran Hägglund (kd), besökte igår Göteborgs Hamn och passade på att presentera delar av den sk närtidssatsningen på infrastrukturområdet.
I närtidssatsningen som kommer 200 milj för att projektera en ny älvförbindelse. En stor händelse som återgavs i media: TV4 lokalt TV4nyheterna i SVT's västnytt, i rapport och i aktuellt
Klipp från regeringens hemsida
Göteborg
För Göteborgsregionen innebär närtidssatsningen att fyra angelägna projekt kan slutföras eller påbörjas:
1) Utbyggnaden av E 45 Älvängen-Trollhättan pågår, men har visat sig bli betydligt dyrare än vad som tidigare beräknats. Utan tillskott skulle tempot i projektet behöva bromsas upp. Genom närtidssatsningen kan vägen i stället bli klar två till tre år tidigare än vad som annars varit fallet.
2) Göteborgs hamn är Nordens största hamn och en viktig hamn för stora delar av svensk exportindustri. Vägen till hamnen är tungt trafikerad och har vissa flaskhalsar. Genom närtidssatsningen kommer denna vägsträcka kunna förbättras.
3) Genomförandet av planeringsarbetet för den nya Älvförbindelsen säkerställs, med syfte att möjliggöra de kommande beslut som behöver tas om utbyggnad. Enligt de besked som regionen/kommunerna givit kommer de att medfinansiera byggnationen av Älvförbindelsen.
4) Rv 40 Rångedala-Hester är den kvarvarande, felande länken innan hela Rv 40 Göteborg-Jönköping är utbyggd till mötesfri standard. Genom närtidssatsningen kommer detta projekt äntligen kunna påbörjas och vägstandarden mellan Stockholm och Göteborg blir bättre. Projektet innebär att sträckan byggs om till fyrfältsväg.
Infrastrukturpropositionen kommer att presenteras om några veckor.
Statsminister Fredrik Reinfeldt(m), utbildningsminister Jan Björklund (fp), näringsminister Maud Olofsson (c) och socialminister Göran Hägglund (kd), besökte igår Göteborgs Hamn och passade på att presentera delar av den sk närtidssatsningen på infrastrukturområdet.
I närtidssatsningen som kommer 200 milj för att projektera en ny älvförbindelse. En stor händelse som återgavs i media: TV4 lokalt TV4nyheterna i SVT's västnytt, i rapport och i aktuellt
Klipp från regeringens hemsida
Göteborg
För Göteborgsregionen innebär närtidssatsningen att fyra angelägna projekt kan slutföras eller påbörjas:
1) Utbyggnaden av E 45 Älvängen-Trollhättan pågår, men har visat sig bli betydligt dyrare än vad som tidigare beräknats. Utan tillskott skulle tempot i projektet behöva bromsas upp. Genom närtidssatsningen kan vägen i stället bli klar två till tre år tidigare än vad som annars varit fallet.
2) Göteborgs hamn är Nordens största hamn och en viktig hamn för stora delar av svensk exportindustri. Vägen till hamnen är tungt trafikerad och har vissa flaskhalsar. Genom närtidssatsningen kommer denna vägsträcka kunna förbättras.
3) Genomförandet av planeringsarbetet för den nya Älvförbindelsen säkerställs, med syfte att möjliggöra de kommande beslut som behöver tas om utbyggnad. Enligt de besked som regionen/kommunerna givit kommer de att medfinansiera byggnationen av Älvförbindelsen.
4) Rv 40 Rångedala-Hester är den kvarvarande, felande länken innan hela Rv 40 Göteborg-Jönköping är utbyggd till mötesfri standard. Genom närtidssatsningen kommer detta projekt äntligen kunna påbörjas och vägstandarden mellan Stockholm och Göteborg blir bättre. Projektet innebär att sträckan byggs om till fyrfältsväg.
Infrastrukturpropositionen kommer att presenteras om några veckor.
onsdag, september 10, 2008
Göteborg behöver en ny älvtunnel!
Göteborgs infrastruktur har varit kraftigt eftersatt under många år. Först ut av partiledarna att faktiskt erkänna detta var Jan Björklund när han sommartalade på Marstrand i början av augusti
Hela GP's artikel med rubriken Fp prioriterar Göteborgs vägar kan du läsa här
Jag har under lång tid deltagit i en refernsgrupp som arbetar fram infrastrukturpropositionen som snart ska presenteras. Ett spännande och svårt arbete. En prioriterad uppgift för mig har varit att peka på att Göteborg legat efter pga av tidigare regeringars löften och planer.
Enligt mitt sätt att se det är både en ny älvförbindels och hamnbanan två nationella projekt och borde därför prioriteras. Investeringar som både Göteborgarna och Västsveriges näringsliv länge har väntat på. Det gör det också möjligt för oss att satsa all vår kraft på Västlänken.
Göteborgs stad har nu tillsammans med GR (Göteborgsregionen), VGR (Västra Götalandsregionen) och Vägverket gjort en avsiktsförklaring om en ny älvtunnel. I den identifieras möjligheten att nyttja brukaravgifter i såväl Tingstadstunneln som Marieholmstunneln för att finansiera del av tunnelinvesteringen samt åtgärder i avsikt att stärka kollektivtrafiken.
Till detta säger mp och v nej. De hänvisar till att de hellre vill ha trängselavgifter, att de inte vill ha tunnel och att det är odemokratiskt. De påstår dessutom att de är förda bakom ljuset och inte visste om detta.
Vi har varken fattat beslut om att bygga tunneln eller att den ska finansieras med brukaravgifter. Vi har bara gjort en viljeinriktning. Sedan måste staten/regeringen säger vad de tycker - först efter det kan det bli aktuellt att bestämma sig för om tunneln ska byggas eller ej och om det ska tas ut avgifter eller inte...
Kia Andreassons skräckscenario är vi får en tunnel utan avgifter - för mig är det tvärtom - att vi inför avgifter men vi får ingen tunnel...
- När man studerar hur infrastrukturpengarna fördelats ser man att Göteborg hamnat i strykklass jämfört med övriga storstäder, nu finns det mycket att ta igen, säger han.
Medan Malmö och Stockholm fått citytunnlar, Öresundsbroar och kringfartsleder har Göteborg inte fått något sedan Tingstadstunneln och Älvsborgsbron, enligt folkpartiledaren.
Hela GP's artikel med rubriken Fp prioriterar Göteborgs vägar kan du läsa här
Jag har under lång tid deltagit i en refernsgrupp som arbetar fram infrastrukturpropositionen som snart ska presenteras. Ett spännande och svårt arbete. En prioriterad uppgift för mig har varit att peka på att Göteborg legat efter pga av tidigare regeringars löften och planer.
Enligt mitt sätt att se det är både en ny älvförbindels och hamnbanan två nationella projekt och borde därför prioriteras. Investeringar som både Göteborgarna och Västsveriges näringsliv länge har väntat på. Det gör det också möjligt för oss att satsa all vår kraft på Västlänken.
Göteborgs stad har nu tillsammans med GR (Göteborgsregionen), VGR (Västra Götalandsregionen) och Vägverket gjort en avsiktsförklaring om en ny älvtunnel. I den identifieras möjligheten att nyttja brukaravgifter i såväl Tingstadstunneln som Marieholmstunneln för att finansiera del av tunnelinvesteringen samt åtgärder i avsikt att stärka kollektivtrafiken.
Till detta säger mp och v nej. De hänvisar till att de hellre vill ha trängselavgifter, att de inte vill ha tunnel och att det är odemokratiskt. De påstår dessutom att de är förda bakom ljuset och inte visste om detta.
Vi har varken fattat beslut om att bygga tunneln eller att den ska finansieras med brukaravgifter. Vi har bara gjort en viljeinriktning. Sedan måste staten/regeringen säger vad de tycker - först efter det kan det bli aktuellt att bestämma sig för om tunneln ska byggas eller ej och om det ska tas ut avgifter eller inte...
Kia Andreassons skräckscenario är vi får en tunnel utan avgifter - för mig är det tvärtom - att vi inför avgifter men vi får ingen tunnel...
måndag, september 08, 2008
Satsa på unga i riskzonen!
Idag har Mikael Janson och jag motionerat om att se insatser på unga i riskzonen som en investering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ingen föds kriminell.
Det är dags att vända på perspektiven.
Vi behöver ta fram metoder och modeller för att socialtjänsten bättre ska kunna bedöma behovet och omfattningen av åtgärder för unga på glid. Istället för att se sociala insatser för barn och unga som en kostnad på kort sikt, borde det betraktas som en investering i framtiden. Både för den unga människan och för samhället.
Insatserna måste sättas in tidigt och att det ska göras rätt så att vi på ett tidigt stadium kan stoppa rekryteringen av unga till kriminella gäng. Vi lägger idag stora resurser från samhällets sida när det redan gått snett med våldsbrott, kriminalitet och förstörelse som följd. Det finns goda exempel i andra städer och aktuell forskning som går ut på att hitta modeller som gör att resurserna kan läggas där de gör mest nytta redan från början.
Läs hela motionen här
Det är dags att vända på perspektiven.
Vi behöver ta fram metoder och modeller för att socialtjänsten bättre ska kunna bedöma behovet och omfattningen av åtgärder för unga på glid. Istället för att se sociala insatser för barn och unga som en kostnad på kort sikt, borde det betraktas som en investering i framtiden. Både för den unga människan och för samhället.
Insatserna måste sättas in tidigt och att det ska göras rätt så att vi på ett tidigt stadium kan stoppa rekryteringen av unga till kriminella gäng. Vi lägger idag stora resurser från samhällets sida när det redan gått snett med våldsbrott, kriminalitet och förstörelse som följd. Det finns goda exempel i andra städer och aktuell forskning som går ut på att hitta modeller som gör att resurserna kan läggas där de gör mest nytta redan från början.
Läs hela motionen här
onsdag, juli 02, 2008
Ett väntat och välkommet beslut av miljödomstolen
I dag gav miljödomstolen besked att den tänkta gång- och cykelbron inte får byggas. Farleden i Göta Älv och hamnen är av riksintresse, och nackdelarna med bron överväger fördelarna.
Jag är egentligen inte förvånad över det beslutet.
Från folkpartiets sida har vi tidigare, genom en motion av Kjell Björkqvist, Lennart Duell och Helena Holmberg, föreslagit miljövänliga färjor mellan norra och södra älvstranden. Älven och sjöfarten är ett riksintresse och så länge det är så kan vi inte bygga lågbroar – det är domstolens besked.
Visst ska vi ha fler älvförbindelser men inte bara för gång- och cykeltrafikanter. Kollektivtrafiken är minst lika viktig. Nu kan vi lägga dessa pengar (närmare 500 miljoner) på en ny Göta Älvbro och satsa på färjor i skytteltrafik över älven istället. Göteborg är en sjöfartsstad - det ska vi fortsätta utveckla!
Socialdemokraterna och miljöpartiet har en överenskommelse om att projektera en gång- och cykelbro. Tyvärr ville de inte utreda idén om färjor parallellt när vi lade det förslaget men igår framfördes idén på nytt från Chalmers på gp-debatt och nu var Anneli Hulténs kommentar mer positiv. Jag tror inte att vare sig Hultén eller Göran Johansson är särskilt ledsna över domstolens beslut. Låt oss gå vidare med färjor i skytteltrafik nu!
-------------------
intressant?
älvförbindelse, gång- och cykelbro, färjor, miljödomstolen, chalmers
Jag är egentligen inte förvånad över det beslutet.
Från folkpartiets sida har vi tidigare, genom en motion av Kjell Björkqvist, Lennart Duell och Helena Holmberg, föreslagit miljövänliga färjor mellan norra och södra älvstranden. Älven och sjöfarten är ett riksintresse och så länge det är så kan vi inte bygga lågbroar – det är domstolens besked.
Visst ska vi ha fler älvförbindelser men inte bara för gång- och cykeltrafikanter. Kollektivtrafiken är minst lika viktig. Nu kan vi lägga dessa pengar (närmare 500 miljoner) på en ny Göta Älvbro och satsa på färjor i skytteltrafik över älven istället. Göteborg är en sjöfartsstad - det ska vi fortsätta utveckla!
Socialdemokraterna och miljöpartiet har en överenskommelse om att projektera en gång- och cykelbro. Tyvärr ville de inte utreda idén om färjor parallellt när vi lade det förslaget men igår framfördes idén på nytt från Chalmers på gp-debatt och nu var Anneli Hulténs kommentar mer positiv. Jag tror inte att vare sig Hultén eller Göran Johansson är särskilt ledsna över domstolens beslut. Låt oss gå vidare med färjor i skytteltrafik nu!
-------------------
intressant?
älvförbindelse, gång- och cykelbro, färjor, miljödomstolen, chalmers
måndag, juni 30, 2008
Krossad ruta och stulen väska...
Måndag morgon. Kl. 08.15.
Rycker till ljudet av en kraftig smäll, krossat glas och ett tjutande billarm. Mitt billarm, visar det sig när jag rusar upp och tittar ut på gatan.
Jag ser också en kille som stannat moppen brevid min bil. Ner och ut på gatan. Grannen kommer över och en man jag inte träffat tidigare kommer fram och berättar att mopedisten som kört förbi honom i ilfart var i 45-års åldern... Tjuven visar det sig, och inte som jag trodde en omtänksam förbipasserande. Okej - jag är godtrogen.
Där står vi en stund och förundras över varför någon slår in en ruta på en bil mitt bland folk. Jag plockar upp en plastmapp från marken med kommunala handlingar i. De ville han tydligen inte ha... Ville han bara smasha rutan eller vad ville han ha i min bil?
Min träningsväska är tjuvens byte. Min träningsväska (!)
Vad har man i den?
o ett par väl använda träningsskor (hoppas de luktar illa!)
o ny sport BH
o nya träningsbyxor
o ny top
o necessär med allt smink (använder inte överdrivet mycket men...)
o schampo & balsam (nyköpt hos frisören förra veckan)
o bodylotion
o handduk förstås
o min pulsklocka
...och säkert lite till jag inte minns nu...
Ringa verkstaden för att fixa rutan. Inga problem de tar emot direkt. Lämna bilen, lånebil (Toyota Prius) under tiden. Polisanmälan på nätet tar evigheter att fylla i. Ringer försäkringsbolaget.
- Var hade du parkerat bilen? undrar försäkringstjänstemannen
- Utanför huset, svarar jag
- Ledsen, då gäller inte försäkringen, säger hon (och låter inte särskilt ledsen) man ska ta med sakerna in, fortsätter hon sedan käckt.
- Men vad hade hänt om jag lämnat väskan i bilen medan jag gick in för att hämta resten av packningen, undrar jag lite försiktigt.
- Nej, tyvärr, inte då heller.
Varför betalar men en massa pengar varje år i premie på en hemförsäkring om den inte hjälper när man behöver den?
Jag blir så himla förbannad. Andrahandsvärdet på prylarna i min träningsväska är inte särskilt stort - men att återställa bilen och ersätta väskan med innehåll tar ork, kraft, energi och kostar givetvis pengar. Allt detta för att en idiot tyckte att han hade rätt att slå in rutan på min bil.
------------------
intressant?
billarm, hemförsäkring, tjuv,
Rycker till ljudet av en kraftig smäll, krossat glas och ett tjutande billarm. Mitt billarm, visar det sig när jag rusar upp och tittar ut på gatan.
Jag ser också en kille som stannat moppen brevid min bil. Ner och ut på gatan. Grannen kommer över och en man jag inte träffat tidigare kommer fram och berättar att mopedisten som kört förbi honom i ilfart var i 45-års åldern... Tjuven visar det sig, och inte som jag trodde en omtänksam förbipasserande. Okej - jag är godtrogen.
Där står vi en stund och förundras över varför någon slår in en ruta på en bil mitt bland folk. Jag plockar upp en plastmapp från marken med kommunala handlingar i. De ville han tydligen inte ha... Ville han bara smasha rutan eller vad ville han ha i min bil?
Min träningsväska är tjuvens byte. Min träningsväska (!)
Vad har man i den?
o ett par väl använda träningsskor (hoppas de luktar illa!)
o ny sport BH
o nya träningsbyxor
o ny top
o necessär med allt smink (använder inte överdrivet mycket men...)
o schampo & balsam (nyköpt hos frisören förra veckan)
o bodylotion
o handduk förstås
o min pulsklocka
...och säkert lite till jag inte minns nu...
Ringa verkstaden för att fixa rutan. Inga problem de tar emot direkt. Lämna bilen, lånebil (Toyota Prius) under tiden. Polisanmälan på nätet tar evigheter att fylla i. Ringer försäkringsbolaget.
- Var hade du parkerat bilen? undrar försäkringstjänstemannen
- Utanför huset, svarar jag
- Ledsen, då gäller inte försäkringen, säger hon (och låter inte särskilt ledsen) man ska ta med sakerna in, fortsätter hon sedan käckt.
- Men vad hade hänt om jag lämnat väskan i bilen medan jag gick in för att hämta resten av packningen, undrar jag lite försiktigt.
- Nej, tyvärr, inte då heller.
Varför betalar men en massa pengar varje år i premie på en hemförsäkring om den inte hjälper när man behöver den?
Jag blir så himla förbannad. Andrahandsvärdet på prylarna i min träningsväska är inte särskilt stort - men att återställa bilen och ersätta väskan med innehåll tar ork, kraft, energi och kostar givetvis pengar. Allt detta för att en idiot tyckte att han hade rätt att slå in rutan på min bil.
------------------
intressant?
billarm, hemförsäkring, tjuv,
lördag, juni 28, 2008
Halvhjärtat engagemang för kulturhuvudstad sumpar ansökan
Det har legat i luften ett tag. Särskilt eftersom det inte gick att spåra en rad om kulturhuvudstad i den styrande rödgröna minoritetens budget för 2009.
Så i torsdags kom då ett brev till kommunstyrelsen från Göteborg & Co och Kulturförvaltningen.
Frågan väcktes redan 2005.
Initiativet tas både i riksdagen och i kommunen. På GP debatt skriver Cecilia Malmström, Cecilia Wigström och Helene Odenjung att Göteborg borde bli huvudstaden för kultur 2014. Läs här.
I oktober 2005 lägger fp, m och kd ett yrkande i kommunstyrelsen med förslaget att Göteborgs stad ska ansöka om att bli kulturhuvudstad. Frågan bordläggs och på KS sammanträde i november beslutar majoriteten att ge Göteborg & Co ansvaret att utreda frågan.
I början av maj 2007 lämnar Göteborg & Co sin rapport till kommunstyrelsen, där Claes Bjerkne och Leif Nilsson från Göteborg & Co samt Kenneth Johansson från kulturförvaltningen lämnar en information om förutsättningarna för Göteborg beträffande kulturhuvudstadsåret 2014.
Deras förslag är introducera allemansrätten på kulturområdet och lyfter fram olika fördelar varför Göteborg borde bli kulturhuvudstadsår. De kopplar också ihop jubileumsåret 2021 - Göteborg 400 år - med kulturhuvudstadsåret 2014. 7 år till 2014 och ytterligare 7 år till jubileumet. Satsningen ska vara långsiktig. Om kommunledningen fattar beslut under våren kan arbetet med ansökan starta. Läs rapporten här (pdf).
I slutet av maj 07 bordlägger Göran Johansson skrivelsen från Göteborg & Co tills vidare... Efter ett halv år efterlyser Helene Odenjung och Axel Darvik på GP debatt den 10 november 2007 vad som egentligen händer i frågan och varför ärendet fortfarande är bordlagt. Läs artikeln här.
I februari 2008 - efter 8 månader - beslutar kommunstyrelsen att ge Göteborg & Co att i samverkan med Göteborgs Stads kulturförvaltning arbeta fram ett förslag till kandidatur till europeisk kulturhuvudstad år 2014 för Göteborg. Alla partier förutom mp i kommunstyrelsen röstar för. I maj presenteras s & mp's budgetförslag - inga pengar finns avsatta för 2009.
Den 26 juni översänder Göteborg & Co en hemställan att Göteborgs stad inte ska kandidera eftersom förutsättningarna inte är de bästa och att kommunstyrelsen ska godkänna detta. Läs hemställan här (pdf).
Socialdemokraterna har sumpat Göteborgs chans att bli nominerad.
- Göran Johansson lade i slutskedet en våt filt över frågan i 8 månader (!), det är klart att man tappar tid att hinna förbereda en ansökan då. Andra kandidatstäder har lobbat i över ett år redan.
- Annat får kosta vad som helst men här är Göran Johansson själv så ointresserad att han medvetet saboterat chanserna. Kostnadsargumentet är ett rent svepskäl, det har varit känt hela tiden och hindrar inte i andra sammanhang som exempelvis Ullevi.
- Kan det vara osäkerheten om vi ska få det? Nej, det är inte heller hållbart, ett halvt löfte om en SM-final i bandy någon gång framöver gör att Göran är beredd att bygga en tillfällig bandybana på Heden för 17,5 miljon. Kulturfrågorna är inte högprioriterade hos Göran Johansson eller också kommer väl initiativet från fel håll...
- Det är pinsamt att Göran Johansson segat ut på detta i 2,5 år, men han vill väl absolut inte riskera att behöva tacka en alliansregering för att ha gett Göteborg Kulturhuvudstadsåret 2014.
Göteborg hade en jättechans - den har Göran Johansson sumpat!
Dagens GP skriver här
----------------------
intressant?
Europeisk kulturhuvudstad 2014, SM-final, bandybana, Göteborg, Göran Johansson
Så i torsdags kom då ett brev till kommunstyrelsen från Göteborg & Co och Kulturförvaltningen.
De rekommenderar kommunstyrelsen att inte kandidera till Europeisk Kulturhuvudstad 2014. Utifrån den tid och de resurser som nu står till deras förfogande har de dragit slutsatsen att förutsättningarna inte är de bästa.
Frågan väcktes redan 2005.
Initiativet tas både i riksdagen och i kommunen. På GP debatt skriver Cecilia Malmström, Cecilia Wigström och Helene Odenjung att Göteborg borde bli huvudstaden för kultur 2014. Läs här.
I oktober 2005 lägger fp, m och kd ett yrkande i kommunstyrelsen med förslaget att Göteborgs stad ska ansöka om att bli kulturhuvudstad. Frågan bordläggs och på KS sammanträde i november beslutar majoriteten att ge Göteborg & Co ansvaret att utreda frågan.
I början av maj 2007 lämnar Göteborg & Co sin rapport till kommunstyrelsen, där Claes Bjerkne och Leif Nilsson från Göteborg & Co samt Kenneth Johansson från kulturförvaltningen lämnar en information om förutsättningarna för Göteborg beträffande kulturhuvudstadsåret 2014.
Deras förslag är introducera allemansrätten på kulturområdet och lyfter fram olika fördelar varför Göteborg borde bli kulturhuvudstadsår. De kopplar också ihop jubileumsåret 2021 - Göteborg 400 år - med kulturhuvudstadsåret 2014. 7 år till 2014 och ytterligare 7 år till jubileumet. Satsningen ska vara långsiktig. Om kommunledningen fattar beslut under våren kan arbetet med ansökan starta. Läs rapporten här (pdf).
I slutet av maj 07 bordlägger Göran Johansson skrivelsen från Göteborg & Co tills vidare... Efter ett halv år efterlyser Helene Odenjung och Axel Darvik på GP debatt den 10 november 2007 vad som egentligen händer i frågan och varför ärendet fortfarande är bordlagt. Läs artikeln här.
I februari 2008 - efter 8 månader - beslutar kommunstyrelsen att ge Göteborg & Co att i samverkan med Göteborgs Stads kulturförvaltning arbeta fram ett förslag till kandidatur till europeisk kulturhuvudstad år 2014 för Göteborg. Alla partier förutom mp i kommunstyrelsen röstar för. I maj presenteras s & mp's budgetförslag - inga pengar finns avsatta för 2009.
Den 26 juni översänder Göteborg & Co en hemställan att Göteborgs stad inte ska kandidera eftersom förutsättningarna inte är de bästa och att kommunstyrelsen ska godkänna detta. Läs hemställan här (pdf).
Socialdemokraterna har sumpat Göteborgs chans att bli nominerad.
- Göran Johansson lade i slutskedet en våt filt över frågan i 8 månader (!), det är klart att man tappar tid att hinna förbereda en ansökan då. Andra kandidatstäder har lobbat i över ett år redan.
- Annat får kosta vad som helst men här är Göran Johansson själv så ointresserad att han medvetet saboterat chanserna. Kostnadsargumentet är ett rent svepskäl, det har varit känt hela tiden och hindrar inte i andra sammanhang som exempelvis Ullevi.
- Kan det vara osäkerheten om vi ska få det? Nej, det är inte heller hållbart, ett halvt löfte om en SM-final i bandy någon gång framöver gör att Göran är beredd att bygga en tillfällig bandybana på Heden för 17,5 miljon. Kulturfrågorna är inte högprioriterade hos Göran Johansson eller också kommer väl initiativet från fel håll...
- Det är pinsamt att Göran Johansson segat ut på detta i 2,5 år, men han vill väl absolut inte riskera att behöva tacka en alliansregering för att ha gett Göteborg Kulturhuvudstadsåret 2014.
Göteborg hade en jättechans - den har Göran Johansson sumpat!
Dagens GP skriver här
----------------------
intressant?
Europeisk kulturhuvudstad 2014, SM-final, bandybana, Göteborg, Göran Johansson
söndag, juni 22, 2008
Sjöjungfrun - i ett sträck!
Hade tänkt vänta tills den kom i pocket, men inte heller denna gång kunde jag hålla mig utan köpte Camilla Läckbergs senaste i torsdags. Några dagar ledigt och ny bok - underbart!
Historien är ruggig.
En man har försvunnit spårlöst i Fjällbacka och hans fru besöker desperat polisstationen och Patrik Hedberg på Tanumshede polisstation varje vecka för att få veta hur det går i sökandet efter honom.
Bibliotekarien Christian fanns med redan i Läckbergs förra bok Tyskungen, nu är hans roman klar och har gjort succé: "Sjöjungfrun" är en ruggig historia. Men Christian får märkliga hotbrev och på releasefesten kollapsar han.
Erica Falk väntar tvillingar (!) med allt vad det innebär och hennes lillasyster Anna är också gravid.
Jag gillar verkligen Camilla Läckbergs parallella berättelser - eller egentligen är det ju flera historier hon berättar. En som är huvudstoryn, alltid ihopknuten med en historia som går tillbaka i tiden, en om mordutredningen och alla inblandade i den och en om Erica Falk och hennes familjerelation med Patrik. Läckberg är lättläst utan att bli enkel. Sträckläste den och är lite avundsjuk på er som har den kvar att läsa i sommar... Jag längtar redan till nästa bok!
------------
intressant?
Läckberg, Sjöjungfrun, Tyskungen, Fjällbacka
fredag, juni 20, 2008
Endrick Schubert blev först...
Igår meddelade socialdemokratiska kommunalrådet Endrick Schubert att han lämnar kommunsstyrelsen under hösten men kommer att sitta kvar i kommunfullmäktige. SR
Göran Johansson själv har också aviserat att han ska lämna "i god tid före nästa val" - senast på Svenskt Näringslivs frukost inför ett 100-tal personer - nu hann Endrick före...
Dags att toppa laget?
Göran Johansson själv har också aviserat att han ska lämna "i god tid före nästa val" - senast på Svenskt Näringslivs frukost inför ett 100-tal personer - nu hann Endrick före...
Dags att toppa laget?
onsdag, juni 18, 2008
Återinför syskonförturen för alla!
(s), (mp) vill med stöd av (v) göra en halvmesyr och införa förturen i de stadsdelar som inte har kö för tillfället.
Alliansen vill återinföra syskonförtur i hela Göteborg. Det är pinsamt att de rödgröna partierna bara vill införa syskonförturen i de stadsdelar som för tillfället inte har någon kö till förskolan.
- Vad betyder egentligen "full behovstäckning" för socialdemokraterna?
För bara 2 dagar sedan beslutade kommunfullmäktige om budgeten för 2009 och barnomsorgslagen har krävt detta i 14 år. Alliansen vill att syskonförturen ska gälla i alla stadsdelar för alla syskon. Nu blir det bara en halvmesyr som dessutom kommer att strida mot likabehandlingsprincipen. I Göteborg ska tydligen inte alla med... säger Helene Odenjung (fp) kommunalråd med anledning av att kommunstyrelsen idag fattar beslut i frågan.
- Förskolan är verkligen ett sorgebarn för Socialdemokraterna, oavsett vad de gör blir det fel. Med otydliga regler som "löpande under året när det är möjligt" och dessutom kräva att föräldrar ska köa till alla förskolor i stadsdelen för att räknas som köande så blir det väldigt ovisst vad som gäller. De som drabbas är föräldrar och barn - och faktiskt också personalen som måste försöka förklara luddiga regler.
Så långt ett uttalande om KS-beslutet.
På dagens presskonferens lyckades dessutom Göran Johansson med konststycket att lägga ansvaret på mig:
-Det är Helene Odenjungs fel att vi tjôtar om kön! Man måste köa till hela stadsdelen och det är inte så många som gör men så säger hon att det är en massa som köar ändå...
Historien är att socialdemokraterna tog bort syskonförturen i panik över brist på platser 2003. Men det skapades inte särskilt många nya platser pga av det. Tvärtom. Det ledde till att många föräldrar inte vågade ta hem de äldre syskonet när familjen utökades med bebis - dessutom infördes begränsning i hur många timmar barnen som fått syskon fick vara på förskolan. 3 timmar per dag/15 timmmar per vecka. En del stadsdelar erbjuder hela 25 timmar, en del reglerar att barnen bara får vara på förskolan på förmiddagen osv. Barnen behandlas olika...
De senaste åren har man skapat många nya platser - mycket bra - men inte tillräckligt! Vi har fortfarande köer! Och det är ju inte så underligt eftersom s med stödpartier bara räknar de som köar till hela stadsdelen de bor i, trots att det kanske är närmare till flera förskolor i grannstadsdelen och de köar dit.
Vi vet exakt hur många barn som föds varje år - vi vet det flera månader i förväg eftersom "leveranstiden" på bebis är 9 månader och de allra flesta besöker MVC. Vi vet också att de allra flesta önskar en barnomsorgsplats efter 1 år, ungefär... Så hur svårt kan det vara att se till att "full behovstäckning" blir verkligt?
Vi tycker att förskolan är till för barnen - då ska ingen tvingas bort eller tvingas stå utanför - alla ska erbjudas plats på likvärdiga villkor, oavsett var man bor eller hur familjen ser ut! Därför är det synd att det blir en halvmesyr - igen...
Regeringen förbereder en lag som ska ge föräldrar skadestånd om de väntat mer än 4 månader på en plats. Lagen kallas Lex Göteborg. Det tycker nog Göran också är mitt fel...
----------------------
intressant?
förskola, syskonförtur, regler, barnomsorglag, Lex Göteborg
Alliansen vill återinföra syskonförtur i hela Göteborg. Det är pinsamt att de rödgröna partierna bara vill införa syskonförturen i de stadsdelar som för tillfället inte har någon kö till förskolan.
- Vad betyder egentligen "full behovstäckning" för socialdemokraterna?
För bara 2 dagar sedan beslutade kommunfullmäktige om budgeten för 2009 och barnomsorgslagen har krävt detta i 14 år. Alliansen vill att syskonförturen ska gälla i alla stadsdelar för alla syskon. Nu blir det bara en halvmesyr som dessutom kommer att strida mot likabehandlingsprincipen. I Göteborg ska tydligen inte alla med... säger Helene Odenjung (fp) kommunalråd med anledning av att kommunstyrelsen idag fattar beslut i frågan.
- Förskolan är verkligen ett sorgebarn för Socialdemokraterna, oavsett vad de gör blir det fel. Med otydliga regler som "löpande under året när det är möjligt" och dessutom kräva att föräldrar ska köa till alla förskolor i stadsdelen för att räknas som köande så blir det väldigt ovisst vad som gäller. De som drabbas är föräldrar och barn - och faktiskt också personalen som måste försöka förklara luddiga regler.
Så långt ett uttalande om KS-beslutet.
På dagens presskonferens lyckades dessutom Göran Johansson med konststycket att lägga ansvaret på mig:
-Det är Helene Odenjungs fel att vi tjôtar om kön! Man måste köa till hela stadsdelen och det är inte så många som gör men så säger hon att det är en massa som köar ändå...
Historien är att socialdemokraterna tog bort syskonförturen i panik över brist på platser 2003. Men det skapades inte särskilt många nya platser pga av det. Tvärtom. Det ledde till att många föräldrar inte vågade ta hem de äldre syskonet när familjen utökades med bebis - dessutom infördes begränsning i hur många timmar barnen som fått syskon fick vara på förskolan. 3 timmar per dag/15 timmmar per vecka. En del stadsdelar erbjuder hela 25 timmar, en del reglerar att barnen bara får vara på förskolan på förmiddagen osv. Barnen behandlas olika...
De senaste åren har man skapat många nya platser - mycket bra - men inte tillräckligt! Vi har fortfarande köer! Och det är ju inte så underligt eftersom s med stödpartier bara räknar de som köar till hela stadsdelen de bor i, trots att det kanske är närmare till flera förskolor i grannstadsdelen och de köar dit.
Vi vet exakt hur många barn som föds varje år - vi vet det flera månader i förväg eftersom "leveranstiden" på bebis är 9 månader och de allra flesta besöker MVC. Vi vet också att de allra flesta önskar en barnomsorgsplats efter 1 år, ungefär... Så hur svårt kan det vara att se till att "full behovstäckning" blir verkligt?
Vi tycker att förskolan är till för barnen - då ska ingen tvingas bort eller tvingas stå utanför - alla ska erbjudas plats på likvärdiga villkor, oavsett var man bor eller hur familjen ser ut! Därför är det synd att det blir en halvmesyr - igen...
Regeringen förbereder en lag som ska ge föräldrar skadestånd om de väntat mer än 4 månader på en plats. Lagen kallas Lex Göteborg. Det tycker nog Göran också är mitt fel...
----------------------
intressant?
förskola, syskonförtur, regler, barnomsorglag, Lex Göteborg
söndag, juni 15, 2008
Miljöbilar blir problem?
På tisdag väntas Trafiknämnden i Göteborg bestämma sig för att drastiskt ändra reglerna för de särskilda miljötillstånd man kan ansöka om om man har en sk miljöbil.
Tidigare har reglerna varit mycket generösa.
2 timmar gratis parkering på avgiftsbelagd gatuparkering (som p-bolaget har)
2 timmar gratis parkering på 10 och 30 min parkering
Parkering där boendeparkering gäller + 2 timmar gratis på ex Heden
När Alliansregeringen dessutom införde särskilt bidrag för miljöbilar på 10.000:- i inköpspremie "boomade" försäljningen av nya miljöbilar. Det blev mycket attraktivt att välja en bil som är bättre för miljön!
Jag har ju ganska svårt att se det som ett problem att miljöbilarna ökar i andel. Men nu anser Trafiknämnden (där s & mp + v alltmer framstår som generella bilhatare) att det är ett så stort problem att man från halvårsskiftet inför nya regler:
Under tiden som fler skaffat miljöbil har en stor parkering tagits bort (den vid Gamla Ullevi) utan att ersättas av någon ny. Parkeringskaoset i stan kan ju inte vara miljöbilarnas fel? Eller hur? Nej, argumentet till förändringen är att fler ska åka kollektivt - och då kan vi inte ha kvar dessa förmåner.
Jag tror människor gör så gott de kan!
Åker buss när de kan - bil när de måste...
Om fler ska åka kollektivt är lösningen förstås fler och bättre bussar och spårvagnar - en bättre kollektivtrafik! I min värld är en miljöbil bättre än bensinbil - så varför inte fortsätta med moroten med p-tillstånden så att fler byter bil? Gärna kombinerat med en högre skrotningspremie på gamla vrak.
Vi behöver fler - inte färre miljöbilar på Göteborgs gator!
--------------
intressant?
miljöbil, kollektivtrafik, p-tillstånd, skrotningspremie, miljöbilspremie
Tidigare har reglerna varit mycket generösa.
2 timmar gratis parkering på avgiftsbelagd gatuparkering (som p-bolaget har)
2 timmar gratis parkering på 10 och 30 min parkering
Parkering där boendeparkering gäller + 2 timmar gratis på ex Heden
När Alliansregeringen dessutom införde särskilt bidrag för miljöbilar på 10.000:- i inköpspremie "boomade" försäljningen av nya miljöbilar. Det blev mycket attraktivt att välja en bil som är bättre för miljön!
Jag har ju ganska svårt att se det som ett problem att miljöbilarna ökar i andel. Men nu anser Trafiknämnden (där s & mp + v alltmer framstår som generella bilhatare) att det är ett så stort problem att man från halvårsskiftet inför nya regler:
- 2 tim på 10 och 30 min parkering tas bort - miljöbil och bensinbil behandlas lika (ok - det ökar tillgängligheten till kortare parkering för alla)
- 2 timmar på betalparkering blir kvar (bra!)
- Boendeparkering bara där du bor - icke Göteborgare och Göteborgare som bor utanför city förlorar mest - de som tjänar mest på detta är de som bor i stan (!)
Under tiden som fler skaffat miljöbil har en stor parkering tagits bort (den vid Gamla Ullevi) utan att ersättas av någon ny. Parkeringskaoset i stan kan ju inte vara miljöbilarnas fel? Eller hur? Nej, argumentet till förändringen är att fler ska åka kollektivt - och då kan vi inte ha kvar dessa förmåner.
Jag tror människor gör så gott de kan!
Åker buss när de kan - bil när de måste...
Om fler ska åka kollektivt är lösningen förstås fler och bättre bussar och spårvagnar - en bättre kollektivtrafik! I min värld är en miljöbil bättre än bensinbil - så varför inte fortsätta med moroten med p-tillstånden så att fler byter bil? Gärna kombinerat med en högre skrotningspremie på gamla vrak.
Vi behöver fler - inte färre miljöbilar på Göteborgs gator!
--------------
intressant?
miljöbil, kollektivtrafik, p-tillstånd, skrotningspremie, miljöbilspremie
torsdag, juni 12, 2008
onsdag, juni 11, 2008
Ställ högre krav på idrottsföreningar!
Inspirerad av fotbollsfesten har Eva Lena Haag och jag en debattartikel i dagens GT.
Väntan är över. EM i fotboll har börjat. Fotboll spelas i dag på alla kontinenter världen över av både tjejer och killar. Sveriges och världens största folkrörelse väcker engagemang, känslor och värme.
Under 2006 fanns det 3266 registrerades fotbollsföreningar i Sverige. De hade ungefär en miljon medlemmar av vilka cirka 500000 var aktiva spelare. Tillsammans står dessa för en tredjedel av den samlade svenska idrottsrörelsens aktiviteter. Tittar man närmare på antalet tjejer som spelar fotboll är damfotbollen den nästa största idrotten i Sverige. Av de 250000 licensierade spelare som finns i Sverige är cirka 25 procent tjejer. Trots det är kvinnor, jämfört med män, underrepresenterade i styrelser, som ledare och som domare.
Vi tror att idrotten speglar vårt samhälle, och tyvärr är det långtifrån jämställt. Samtidigt kan vi konstatera att Fotbolls-Sverige har blivit allt bättre på jämställdhet under årens lopp, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det är glädjande att se att damallsvenskan, som är en av världens bästa ligor, äntligen har nått ut i svensk teve. Det svenska damlandslaget, har jämfört med herrarna, fler internationella segrar. Dock har dessa aldrig firats på samma sätt som herrarnas. Ännu.
Folkpartiet liberalerna i Göteborg har lagt ett förslag som innebär att idrottsföreningar som inte arbetar med mångfalds- och jämställdhetsplaner inte heller ska få kommunala bidrag. För oss är det en självklarhet att vill man ta del av allmänna medel, så ska det också aktivt arbetas med dessa frågor. Vi är övertygade om att det kan bidra till en positiv förändring i våra göteborgska idrottsföreningar. Om vi ska komma tillrätta med diskriminerande attityder och inställningar måste vi ställa högre krav.
Sveriges satsningar på ungdomsidrott är unika, idrottens uppbyggnad och finansiering likaså. För att locka fler ungdomar till idrotten, oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning, behöver samhället göra mer tillsammans med våra idrottsföreningar. För de måste vara öppna för alla.
EM i fotboll är en gigantisk föreställning i konsten att spela fotboll. Tusentals unga tjejer och killar kommer att få nya idoler som förebilder. Stora delar av befolkningen kommer att titta på spännande matcher under EM. Kommande världsnamn kommer att spela matcher under Gothia Cup i Göteborg i mitten av juli. Nu är det bara att hoppas att sommaren 2008 kommer att likna sommaren 1994, både vädret och skickligt spel av herrlandslaget. Heja Sverige!
Helene Odenjung (fp) är kommunalråd.
Eva Lena Haag (fp) är ledamot i idrotts- och föreningsnämnden i Göteborg.
Väntan är över. EM i fotboll har börjat. Fotboll spelas i dag på alla kontinenter världen över av både tjejer och killar. Sveriges och världens största folkrörelse väcker engagemang, känslor och värme.
Under 2006 fanns det 3266 registrerades fotbollsföreningar i Sverige. De hade ungefär en miljon medlemmar av vilka cirka 500000 var aktiva spelare. Tillsammans står dessa för en tredjedel av den samlade svenska idrottsrörelsens aktiviteter. Tittar man närmare på antalet tjejer som spelar fotboll är damfotbollen den nästa största idrotten i Sverige. Av de 250000 licensierade spelare som finns i Sverige är cirka 25 procent tjejer. Trots det är kvinnor, jämfört med män, underrepresenterade i styrelser, som ledare och som domare.
Vi tror att idrotten speglar vårt samhälle, och tyvärr är det långtifrån jämställt. Samtidigt kan vi konstatera att Fotbolls-Sverige har blivit allt bättre på jämställdhet under årens lopp, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det är glädjande att se att damallsvenskan, som är en av världens bästa ligor, äntligen har nått ut i svensk teve. Det svenska damlandslaget, har jämfört med herrarna, fler internationella segrar. Dock har dessa aldrig firats på samma sätt som herrarnas. Ännu.
Folkpartiet liberalerna i Göteborg har lagt ett förslag som innebär att idrottsföreningar som inte arbetar med mångfalds- och jämställdhetsplaner inte heller ska få kommunala bidrag. För oss är det en självklarhet att vill man ta del av allmänna medel, så ska det också aktivt arbetas med dessa frågor. Vi är övertygade om att det kan bidra till en positiv förändring i våra göteborgska idrottsföreningar. Om vi ska komma tillrätta med diskriminerande attityder och inställningar måste vi ställa högre krav.
Sveriges satsningar på ungdomsidrott är unika, idrottens uppbyggnad och finansiering likaså. För att locka fler ungdomar till idrotten, oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning, behöver samhället göra mer tillsammans med våra idrottsföreningar. För de måste vara öppna för alla.
EM i fotboll är en gigantisk föreställning i konsten att spela fotboll. Tusentals unga tjejer och killar kommer att få nya idoler som förebilder. Stora delar av befolkningen kommer att titta på spännande matcher under EM. Kommande världsnamn kommer att spela matcher under Gothia Cup i Göteborg i mitten av juli. Nu är det bara att hoppas att sommaren 2008 kommer att likna sommaren 1994, både vädret och skickligt spel av herrlandslaget. Heja Sverige!
Helene Odenjung (fp) är kommunalråd.
Eva Lena Haag (fp) är ledamot i idrotts- och föreningsnämnden i Göteborg.
torsdag, maj 01, 2008
Göteborg - socialdemokraternas skyltfönster....
”Det händer många konkreta saker i Göteborg som vi tar till oss”, det säger Marita Ulvskog till GP, med anledning av att Socialdemokraterna nu ska göra Göteborg till sitt skyltfönster. Bland annat nämner partisekreteraren det kommande Närsjukhuset i Angered och kommunens satsning på komvux (trots regeringens ändrade statsbidrag).
Idén om ett sjukhus i Angered väcktes av folkpartiet i valet 2002. Visst är det en bra idé! När det gäller komvux gjorde socialdemokraterna gemensam sak med vänstern och miljöpartiet 2002 och bolagiserade den kommunala vuxenutbildningen 2002. En beslut som resulterade i katastrof och som kostade Göteborgarna 200 milj (!). Folkpartiet var det enda parti som ville behålla komvux!
Antingen är Ulvskog dåligt informerad eller så har hon dåligt minne... Inget av det är bra tillgångar i politiken.
På GT's "fjärde sidan" skriver idag gruppledarna för Alliansen om ett annat Göteborg än det Mona får se när hon talar på Götaplatsen.
Idén om ett sjukhus i Angered väcktes av folkpartiet i valet 2002. Visst är det en bra idé! När det gäller komvux gjorde socialdemokraterna gemensam sak med vänstern och miljöpartiet 2002 och bolagiserade den kommunala vuxenutbildningen 2002. En beslut som resulterade i katastrof och som kostade Göteborgarna 200 milj (!). Folkpartiet var det enda parti som ville behålla komvux!
Antingen är Ulvskog dåligt informerad eller så har hon dåligt minne... Inget av det är bra tillgångar i politiken.
På GT's "fjärde sidan" skriver idag gruppledarna för Alliansen om ett annat Göteborg än det Mona får se när hon talar på Götaplatsen.
tisdag, april 01, 2008
Inför Nobelklasser i Göteborg!
Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris, vi ska även i framtiden kunna få svenska pristagare. I flera OECD-undersökningar visar det sig att matematikkunskaperna hos svenska femtonåringar sjunker. Det är dags att ändra den trenden. Matematik är ett av de centrala baskunskapsämnena i bildningsskolan. För att locka fler ungdomar att välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar krävs god undervisning i matematik.Skolverkets utvärderingar av grundskolan visar en entydig försämring av elevernas resultat i matematik. Gruppen svagpresterande elever har vuxit och de högpresterande har blivit färre. Lärarna bedömer att hela 30 procent av eleverna misslyckas med att nå målen i årskurs fem och att en femtedel av eleverna inte heller fyra år senare når målen i räkning, geometri och statistik. Liknande kommentarer kommer även från gymnasiet och den högre utbildningen. Dagens elever i årskurs åtta har halkat efter ett helt år i kunskaper jämfört med vad eleverna kunde för decennium sedan. Under 2004 visade dessutom flera internationella undersökningar att svenska elever halkar efter i matematikkunskaper i jämförelse med andra länder.
Idag görs stora pedagogiska och ekonomiska satsningar inom den göteborgska gymnasieskolan för att underlätta situationen för de elever som inte når upp till kunskapsmålen. Detta arbete är både viktigt och nödvändigt.
Men det får inte betyda att vi glömmer bort högpresterande elever. Vi måste våga satsa och fånga upp de duktigaste eleverna i naturvetenskapliga ämnen. Det är avgörande för de utmaningar som samhället står inför i vår allt mer globaliserade värld.
En Göteborgsk Nobelklass på gymnasienivå med naturvetenskaplig teknisk
inriktning med fokus på matematik, skulle vara en viktig satsning på dessa teoretiska ämnen. En sådan klass med tydlig inriktning och fokus skulle skapa en bra atmosfär och nyfikenhet på mer kunskap. Denna utbildning får gärna ske i nära samarbete med Göteborgs Universitet och Chalmers för att stärka Göteborg som kunskapsstad.
Alla elever har rätt att mötas av höga och positiva förväntningar. Vi måste också satsa på våra särskilt begåvade elever och ge dem rejäla utmaningar och förutsättningar att bli ännu bättre!
Jag har idag lämnat in en motion till kommunfullmäktige där jag föreslår att
Utbildningsnämnden får i uppdrag att starta en Nobelklass i Göteborg och att Göteborgs stad ansöker hos Utbildningsdepartementet om dispens för att få införa särskilda intagningsprov.
--------------------------------
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)