Ge unga en chans att lära sig ett yrke

Ungdomar som har svårt att konkurrera om jobben måste få en chans att lära sig ett yrke. Därför föreslår vi nu att särskilda ungdomsavtal ska införas i minst 27 kommuner runt om i Sverige. Det skriver jag tillsammans med partiföreträdare från hela landet på Brännpunkt.

Skapa ett entreprenörskvarter i Göteborg

Ett entreprenörskvarter där människor och organisationer med kompletterande erfarenheter samlas skapar goda förutsättningar för nya företag och jobb. Erfarenheter från andra städer visar på goda resultat. Ett Entrprenörernas hus i Göteborg skulle vara ett första steg, det skriver jag i dag på GP debatt tillsammans med Axel Darvik (FP), Martin Lackeus, Mariah ben Salem och Sven Bartilsson.

Nu vill vi uppmana stadens olika intressenter att bidra med konkreta förslag i det fortsatta idéarbetet. Var finns platsen som på kort sikt kan utgöra ett Entreprenörernas hus, och på lång sikt kan växa till ett entreprenörskvarter?

Minska arbetslösheten - inför särskilda ungdomsavtal

Igår föreslog Ann Catrine Fogelgren och jag att Göteborgs stad ska se över möjligheten att införa ungdomsavtal. Sedan tidigare har IF Metall genomfört detta och slutit särskilda ungdomsavtal med arbetsgivarna. Detta avtal ger unga lite lägre lön i början men de garanteras utbildning och handledning. Vi ser nu att ungdomsarbetslösheten biter sig fast i Göteborg och att andelen unga som har varit utan arbete i mer än 24 månader har ökat med 44 personer sedan förra året.

Vi måste pröva olika vägar för att minska ungdomsarbetslösheten och sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Vi menar att det är bättre att ha ett arbete med lite lägre lön än ingen lön alls.

Larm till utsatta tjejer - gör om, gör rätt!

För snart fem år sedan motionerade Folkpartiet liberalerna om att Göteborgs stad skulle genomföra ett pilotprojekt där unga tjejer och kvinnor som utsatts för hot eller våld skulle få ett personlarm. Remissinstanserna var positiva och när motionen behandlades i fullmäktige ställde sig Vänsterpartiet bakom motionen tillsammans med övriga Allianspartier. Vi fick majoritet och förslaget godkändes. Sedan dess har inget hänt...

På onsdagens kommer förslaget tillbaka till kommuntyrelsen igen, det sker eftersom vare sig någon stadsdelsförvaltning eller någon av stadsdelsnämnderna har anmälts sig beredda att åta sig ansvaret att driva pilotprojektet. Stadsledningskontoret förelår att vi ska avsluta ärendet eftersom uppdraget inte går att genomföra vill – trots att fullmäktige har beslutat att så ska ske.

En snäll tolkning av att ingen stadsdel ännu anmält intresse för att genomföra projektet kan vara omorganisationen (sammanslagningen till 10 SDN). Det duger inte! Det är inte frivilligt att följa beslut som fullmäktige fattar.

Under 2011 anmäldes omkring 27 800 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år i Sverige enligt BRÅ. 57 procent av alla anmälda fall ägde rum inomhus, där kvinnan var bekant med offret. Antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har ökat under lång tid, det rör sig om två särskilt utsatta grupper, ensamstående mödrar som främst utsätts för våld av närstående och kvinnor som blir utsatta för våld i yrkeslivet.

För unga tjejer eller kvinnor som varit utsatta för hot eller våld är ett personlarm en förhållandevis liten insats som kan leda till såväl större upplevd som verklig trygghet. Personlarmet ska inte och kan inte ersätta det fantastiska arbete som görs på kvinnojourer för att skydda kvinnor som tvingats fly sina egna hem – men det kan öka tryggheten och friheten för kvinnor att röra sig fritt ute och hemma.

På fem år har mycket hänt på tekniksidan, det borde underlätta. Trygghetslarm, trygghetslinjer på telefon mm. Fastna inte i hindren, se möjligheterna! Vi vill fortfarande att pilotprojektet genomförs.

Läs mer om larmen:
GP

Rödgröna förskolepolitiken har havererat

I går var det en lång interpellationsdebatt om förskolan i kommunfullmäktige. Bland annat ställde jag flera frågor till Robert Hammarstrand (S) som jag inte fick svar på. Dels om hur barngrupperna beräknas och dels om det nya begreppet "garantiplats" som har dykt upp i hanteringen av förskolekön, men som inte finns med i regelverket. Lyssna gärna på debatten.

Debatten om förskolan fortsätter även på GP debatt i dag - då jag replikerar jag på Roberts svar om krisen i förskolan. Under 2011 klarade inte sex av tio stadsdelar lagkravet om plats i förskolan inom fyra månader. Samtidigt går drygt 6800 barn i för stora förskolegrupper.

Skolresultaten blir allt sämre i Göteborg

Niornas slutbetyg fortsätter att försämras och är ett av de sämsta resultaten på över ett decennium. Vi kan se att kunskapsresultaten sjunker i flera viktiga ämnen, som matematik, kemi och historia. Den negativa utvecklingen i Göteborg verifieras också i Lärarförbundets rankinglista från i höstas. I en interpellation till kommunfullmäktige vill jag veta vad den rödgröna majoriteten kommer att göra för att lyfta resultaten, vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

100 år sedan Raoul Wallenberg föddes – lyft fram stadens minnesmärke!

I år är det hundra år sedan Raoul Wallenberg föddes och hans insatser för mänskligheten behöver uppmärksammas. I slutskedet av andra världskriget ledde den svenska diplomaten, via den svenska beskickningen i Budapest, en framgångsrik räddningsaktion av judar i Ungern i nära samarbete med den amerikanska regeringen. Tusentals ungerska judar räddades genom Wallenbergs aktioner med skyddspass och identitetshandlingar från den nazistiska förintelsen.

I slutet av maj 2007 invigde FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan konstnären Charlotte Gyllenhammars monument över Raoul Wallenberg. Göteborgs stads minnesmärke över Wallenberg och hans insatser står på Haga Kyrkoplan.

Monumentet fyller en viktig funktion men skulle kunna uppdateras med exempelvis både med en GEO-tag och minnesplatta med mer information om Wallenbergs insatser under kriget och hans eget livsöde. Det kan också bidra till att göra monumentet till mer av en minnesplats. Staden skulle också kunna lyfta fram platsen under året via goteborg.se. Det är viktigt att vi som stad lyfter fram historien och berättar om det som har hänt.

Vem ska bestämma när festen är slut?

Göteborg har ett levande nöjes- och uteliv som är till glädje för alla som vill vara ute tillsammans med vänner för att dansa och umgås. För oss liberaler är det självklart att göteborgare ska bestämma själva när festen är slut. Politiker ska inte tvinga folk att gå hem tidigare.

Folkpartiet liberalerna vill behålla nuvarande öppettider och att alkoholtillstånden ska gälla fram till 05.00 - samtidigt som staden ska ställa höga krav på krogarna för ett tryggt nattliv i Göteborg. Vi är också kritiska till de rapporter som förslagen är grundade på, vilket Cecilia Wigström (FP) kommenterar i dagens Metro.

Några argument varför vi ska behålla nuvarande öppettider:

• En mångfald av öppettider skapar bättre ordning.
• Svartklubbarna hålls borta.
• En växande storstad, med ambitioner som nöjes- och evenemangsstad, ska ha ett stort och rikt utbud.
• Skapar bättre förutsättningar för krögarna kring Avenyn.

På krogen är det legalt att dricka alkohol. Tidigt stängda krogar leder till att festandet flyttar till svartklubbar, med billigare alkohol - troigen smuggelsprit, sämre kontroll och svarta pengar som resultat. Med en mångfald av öppettider och tillstånd, fler vakter och bättre kontroll får vi också en stad med ett levande och tryggare krogliv.

Betyder det att vi inte ser problemen med stöket på stan? Alls inte. Men vi tror inte på att lösningen är så enkel som att stänga alla krogar tidigare. Börja med att utvärdera de nya, mer stränga, reglerna för 5-tillstånden, ha fler poliser på stan och bättre kollektivtrafik nattetid är några exemel.

I nyhetsflödet GT1, GP1, GP2, GP3, GP4   

"Orimligt och troligen olagligt att kräva att föräldrar köar till alla förskolor"

I dag skriver jag på GP debatt att förskolekrisen i Göteborg blir allt värre. Trots ökade resurser och kraftig utbyggnad av förskoleplatser i Göteborg klarade inte 6 av 10 stadsdelar att erbjuda förskoleplats inom fyra månader. Det är inte acceptabelt - den rödgröna majoriteten måste sluta dölja sina brister.

I slutet av 2011 fanns det drygt 1 240 förskoleavdelningar i Göteborg. Av dem har 664 avdelningar fler än 18 barn i grupperna. Det innebär att drygt 6 800 barn går i för stora grupper i Göteborg om Skolverkets rekommendationer ska följas. Det är en ökning med nära 450 barn sedan 2009. I stället för fler sagostunder som socialdemokraterna lovade i valrörelsen har förskolekön kompletterats med en kö till personalens knä.

Gruppstorlekar i förskolan – kommunal regi

	-15 barn	16-17 barn	18-20 barn	21-25 barn	26- barn	Totalt
Angered	68	31	36	28	0	163
Östra Göteborg	51	18	38	16	2	125
Örgryte-Härlanda	47	18	25	27	1	118
Centrum	17	22	22	22	0	83
Majorna-Linné	33	23	29	39	1	125
Askim-Frölunda-Högsbo	24	31	38	28	1	122
Västra Göteborg	39	17	71	12	1	140
Västra Hisingen	27	26	30	56	8	147
Lundby	30	5	31	18	5	89
Norra Hisingen	34	14	51	27	1	127
Göteborg	370	205	371	273	20	1239

Jämfört med 2009 har de stora barngrupperna fortsatt att öka, speciellt grupperna med 21 till 25 barn (258) och gruppen med 26 barn eller fler (16). Vi har krävt det innan och fortsätter kräva att statistiken över förskolekön kompletteras med antalet barn i barngrupperna. Statistiken visar också att antalet barn per pedagog har ökat.

I och med den nya stadsdelsreformen har gränserna bytts ut och avståndet till andra förskolor ökat kraftigt. Stadsdelsgränserna finns bara på kartan, i verkligheten kanske familjen bor eller arbetar väldigt nära en förskola i annan stadsdel och då ska de naturligtvis kunna söka dit, men föräldrar ska inte behöva tvingas göra det för att få räknas in i förskolekön. Nuvarande regelverk behöver ses över. Det är orimligt och troligen olagligt att kräva att föräldrar köar till alla förskolor i stadsdelen. För oss är det viktigt att tillgodose familjernas önskemål om typ av förskola, pedagogisk omsorg eller omsorg på udda tider.

I nyhetsflödet: GP,

Skolan behöver robusta och långsiktiga satsningar

Sedan tio år tillbaka utser Lärarförbundet varje år Sveriges bästa skolkommun. Rankingen ska ”inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare”. I början av oktober förra året utsågs Arvidsjaur för andra året i rad som landets bästa skolkommun och priset delades ut av utbildningsminister Jan Björklund. GP uppmärksammande igår förbundets lista i media som visar att Göteborgs stad fortsatte att rasa på listan över landets skolkommuner, vilket är en utveckling som pågått de senaste åren. Öppna jämförelser på utbildningsområdet som SKL genomför varje år visar liknande resultat.

I höstas presenterade Skolverket statistik över niornas slutbetyg. Totalt i Göteborg hade behörigheten minskat från 87,2 procent (2010) till 85 procent (2011), vilket är en försämring med 2,2 procentenheter och ett av de sämsta resultaten på över ett decennium. I en interpellation till kommunfullmäktige kommer jag lyfta frågan kring vikande kunskapsresultat och vad den rödgröna majoriteten i Göteborg tänker göra för att vända trenden.

Göteborg har haft vikande kunskapsresultat både i grundskolan och på gymnasiet under flera år och det är en trend som måste brytas. Ambitionerna på skolområdet behöver lyftas och för att lyckas med det behövs en ny skolpolitik samt robusta och långsiktiga satsningar på både undervisning och lärare. Lärarna gör ett fantastiskt arbete i klassrummen varje skoldag – men vi kan betydligt bättre. Göteborgs skolor, dess elever, lärare och rektorer måste få bättre förutsättningar. Folkpartiet har år efter år pekat på nödvändig förändring och alternativ. Tidiga insatser för elever som halkar efter, höga ambitioner och nya utmaningar till alla elever, höjda lärarlöner, satsning på elevhälsa och öronmärka skolans resurser för att nämna några...

Nu är det dags för den rödgröna majoriteten att leverera. 

Ta fram gemensamma rutiner vid frånvaro och skriv in skolk i terminsbetygen

Göteborgs-Posten konstaterar i dag att Göteborgs stad inte har en aning om hur många elever som skolkar i grundskolan. Granskningen visar att endast två stadsdelar kan redovisa statistik över hur närvaron ser ut i klassrummen. Det duger inte.

Skolk är en allvarlig varningssignal om att något inte står rätt till och den ska inte ignoreras. Staden är, som huvudman, skyldig att hålla sig informerad om hur det ser ut och nu krävs det ändring. Vi menar att skolket ska rapporteras hem till föräldrarna utan dröjsmål så att åtgärder kan sättas in omgående. Samtidigt kräver vi att staden tar fram gemensamma rutiner vid frånvaro och att den rapporteras in centralt varje månad. Vi vill också att skolk - eller ogiltig frånvaro - sammanställs och skrivs in i terminsbetygen.

Skolplikten innebär att skolan måste göra allt man kan för att få tillbaka en frånvarande elev till skolan. Därför är det angeläget att tidigt sätta in åtgärder och stöd till de elever som har hög frånvaro. Skolinspektionens skolpliktsbevakning visar att elever med stor frånvaro är ett utbrett problem, skolans åtgärder är inte tillräckligt effektiva, kommunerna saknar en samlad bild och ger ett otillräckligt stöd. Tillsynens resultat är självklart inte generella för alla kommuner i landet, men pekar på de problem som finns i Göteborgs stad.

Skolk är en varningsklocka - genom att lyssna på den kan många elevers situation avhjälpas mycket tidigare än idag!

Läs tidigare inlägg om skolket i Göteborg: Majoriteten blundar för skolket och Skolk är dyrt.

Stöd Musikhjälpen och flickors rätt till skolgång!

I år sänds Musikhjälpen från Göteborg och Gustaf Adolfs torg. Som granne med sändningarna har vi kunnat följa allt som händer - framförallt den stora medmänsklighet som lyssnare och tittare bidrar med genom att skänka pengar till Radiohjälpen och flickors skolgång. I tisdags var EU-minister Birgitta Ohlsson på plats och idag Bitr Utbildningsminister och Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni med i direktsändning. Just nu har det samlats in över 3 miljoner kronor. Fantastiskt!

Barnkonventionen garanterar att varje barn har rätt till utbildning och att den ska vara gratis. För många flickor världen över är skolgången inte en del av vardagen. I Etiopien är det bara hälften av alla flickor som börjar skolan som faktiskt går ut grundskolan, istället tvingas flickorna arbeta både i och utanför hemmet. Tyvärr väljer familjer att prioritera pojkars utbildning framför flickors. Samtidigt visar forskningen att utbildning för flickor och kvinnor är avgörande för ett samhälles ekonomi. Därför är det viktigt att vi som har möjlighet att stödja och bidra till en förändring i arbetet med flickors rätt till skolgång också gör det.

Därför kommer jag att skänka 1 krona per följare som jag har på twitter till Musikhjälpen. I skrivande stund är det 2040 kronor. Igår utmanade jag gruppledarna i Alliansen i Göteborg och Rödgrönt i Göteborg att hänga på!

Jonas Ransgård (M) var snabbast att svara på utmaningen: Jag är med!

Sedan följde Thomas Martinsson (MP) vice gruppledare: Har inte så många följare som Odenjung men lägger gärna 2500:- Nu väntar jag på att fler ska anta utmaningen!

 

Idag på eftermiddagen kom hälsningen i direktsändning från Kofi Annan, uppläst av Sue Edwards (båda pristagare av årets Göteborgspris för hållbar utveckling).

 

Alla bidrag räknas, stora som små! Hur hjälper du insamlingen till flickors rätt till skolgång?

Kofi Annan och Sue Edwards årets pristagare av Göteborgspriset

Göteborgspriset för hållbar utveckling 2011 delades ut till FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan och Tigrayprojektet i Etiopien, företrätt av Sue Edwards. De fick ta emot årets pris för sitt arbete med hållbar matproduktion. Sedan starten 1999 har Göteborg och sponsorer delat ut pris till personer och organisationer som gör skillnad.


Att få möjligheten att möta och diskutera Afrikas utmaningar med både Annan och Edwards är en förmån och det var inte svårt att ryckas med i deras kamp för en bättre och hållbarare kontinent.


Under samtalet på lunchen berättade jag om Musikhjälpens insamling för flickors rätt att gå i skolan och Kofi Annan lovade att försöka hinna skicka en hälsning. De två prisbelönta projekten har antagit utmaningen i att kraftigt öka livsmedelsproduktionen, samtidigt som produktionen blir ekologiskt hållbar och förmågan hos Afrikas småbönder stärks. Det måste göras mot bakgrunden av att befolkningen i Afrika väntas öka från drygt 1 miljard människor till 3,6 miljarder under detta sekel.

Förhoppningsvis kan Göteborgspriset bidra i det fortsatta arbetet med att utveckla jordbruket och livsmedelsförsöjningen. Det är inte bara en utmaning för Afrika utan för hela världen.

Granska fler projekt i Göteborg

I dag föreslår Alliansen, efter den senaste tidens avslöjanden kring projekt Upp, att liknande projekt i staden ska granskas. Totalt handlar det om projekt för närmare 50 miljoner kronor .

Sedan våren 2009 har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, genom sina kompletteringsbudgetar delat ut närmare 50 miljoner kronor till olika projekt som har till syfte att minska utanförskap och ungdomsarbetslöshet. Samtidigt har kommunstyrelsen inte fått något beslutsunderlag för projekten. Det visar en granskning som Alliansen har gjort.

Det som avslöjats om Upp visar på att de rödgröna brister i sin kontroll, resultat och styrning. Vi är oroade och vill därför ha en särskild granskning av liknande projekt. Läs mer om förslaget på Alliansen i Göteborgs blogg eller i GP. 

Se UPP! med skattebetalarnas pengar!

De senaste dagarna har Göteborgs-Posten i ett flertal artiklar granskat arbetsmarknadsprojektet "UPP!". Granskningen visar bla att projektledningen för Upp systematiskt redovisat uppgifter om antalet deltagare som inte är korrekta. Dessa siffror har också redovisats till Europeiska socialfonden som delfinansierar projektet. Det är stor skandal!

Projektet sjösattes med buller och bång av den rödgröna majoriteten i Göteborg 2009 som svar på att staten inte tar sitt ansvar för arbetslösa ungdomar. De nyrenoverade lokalerna besöktes och användes i det socialdemokratiska skyltfönstret av Mona Sahlin i valrörelsen 2010 och Mats Arnsmar (S) som var ansvarigt bitr kommunalråd skrev en förklaring i söndags på de rödgrönas blogg (även Anneli Hultén passar på att försvara Upp! på samma blogg. Lite konstigt att inte Mats Pilhem (V) och nu ansvarig har bloggat än. Eller Kia Andreasson som i GP idag säger att "vi har ju delegerat detta till tjänstemän"...)

Nu glömmer Mats Arnsmar givetvis att berätta att staten faktiskt satsade extra på kommunerna under dessa krisår men det må vara hänt. (Hur mycket Göteborg fick kan man se här)

Frågorna kring projektet "Upp!" hopar sig och idag ska Personal- och Arbetsmarknadsutskottet få redovisning och jag förväntar mig att också kommunstyrelsen får det imorgon. Målgruppen var som ni kanske minns 18-24 år. Nu är det upp till bevis!

• Hur många deltagare har faktiskt fått hjälp och gått vidare till arbete, praktikplats eller studier via "Upp!"?
• Hur förklaras de märkliga utgifterna?
• Vilket kursutbud och vilka aktiviteter har erbjudits? (Yu-Gi-Oh kort har en väldigt begränsad målgrupp och kanske inte konstigt att det lockade en 11-åring...)
• Stämmer uppgiften att "Upp!" informerar på gymnasieskolor om sin verksamhet? (På gymnasiet är man inte arbetslös!)

Förutom uppblåst deltagarantal kan man verkligen ifrågasätta kursutbudet där en del av vad jag sett får mig att tänka vuxendagis...

När Folkpartiet i valrörelsen presenterade förslaget om fler praktikplatser och motprestation för socialbidrag som ett led i att bekämpa arbetslösheten lyftes bl a projektet "Upp!" upp som motvikt från rödgrönt håll. Och det gör de faktiskt även nu när förslaget från Ingela Ferneborg och Hampus Magnusson båda (M) ska behandlas i kommunstyrelsen imorgon så här skriver (S), (V) & (MP):

Staden bedriver redan en omfattande verksamhet för att täcka upp för statens reträtt inom detta område som är statens ansvar. Det handlar såväl om projektet Upp! som insatser och aktiveringsprogram inom socialtjänsten i stadsdelarna.

Hepp! Så aktsam är man alltså med skattebetalarnas pengar att man inte ens har koll på sitt eget prestigeprojekt.

Frys genast utbetalningarna till Upp!

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, 

Öka informationen eller ren sponsring?

På kommunstyrelsens bord ligger förslaget om i vilka tidningar som kommunfullmäktiges sammanträden ska utannonseras. Ett ärende som inte brukar vålla så mycket delade meningar.

I kommunallagen står det angivet (5 kap § 10) vad som menas med ortstidning:
en skrift som kommer ut så kontinuerligt att den kan uppfattas som en tidning och som dessutom har en inte alltför obetydlig spridning inom orten

Stadsledningskontoret föreslår att vi ska fortsätta med GP (486 000 läsare per tidning) och Metro (376 000) för kungörelsen. Båda kommer ut kontinuerligt och har stor spridning inom orten.

Tidigare år har frågan ställts i fullmäktige om inte Göteborgs Fria tidning (av MP) och GT (av FP) också skulle omfattas. Det har avvisats med argumentet att de inte har tillräcklig spridning.

Nu vill de rödgröna komplettera annonseringen till ytterligare några tidningar med ett Göteborgsperspektiv och kopplar det till vilka tidningar som får presstöd. De föreslår därför att annonser även ska införas i tidningarna Göteborgs Frida tidning, ETC lokaltidning Göteborg, Ny tid Göteborgsområdet och Göteborgs-Tidningen. Alla tidningar utom GT har väldigt små upplagor. GT's upplaga är ca (55 000)

Enligt Tidningsstatistik AB har tidningarna följande upplagor:
Göteborgs Fria tidning, 2 200
ETC lokaltidning Göteborg, 2 000
Ny tid Göteborgsområdet, 2 000

Samtidigt finns det faktiskt ytterligare en tidning som har större upplaga (och tar del av presstödet) som inte är med i deras förslag och det är Kommunistpartiets Marxist-Leninist-Proletären (3000) som för övrigt har sin centralredaktion placerad här i Göteborg. Den har man råkat glömma bort i sin iver att förse med tidningar med lokal anknytning lite extra annonspengar?

De rödgröna inte nämner att ETC är en lokal nyhetstidning med ett rödgrönt perspektiv och att Ny tid är en socialdemokratisk nyhetstidning för Göteborgsområdet. Lite märkligt. Det är veckotidningar så visst kan man anse att de kommer ut kontinuerligt men upplagan är alldeles för liten för att den ska rymmas i kommunallagens tolkning. Men det har de rödgröna tänkt på.

De rödgröna skriver i sitt yrkande att kommunallagen medger att

"kungöranden i mål och ärenden hos myndighet mm får kungörande ske även i annan form eller i större utsträckning än den föreskrivna om det finns särskilda skäl till det och kostnaden inte blir större än som är försvarligt med hänsyn till intresse tillkännagivandet skall tillgodose."

Om man nu på allvar vill "öka intresset för kommunfullmäktiges sammanträden och antalet medborgare som besöker sammanträdena" som de skriver i sitt förslag så finns det andra sammanhang och plattformar man kan använda - om dessutom når betydligt fler göteborgare - utan att töja på tolkningen av kommunalagen än annonsering i några lokala partitidningar. En upplaga på 2000 i en stad med över 500 000 får nog anses som "alltför obetydlig spridning inom orten". Så vilka är de särskilda skälen?

Inför lärlingsprovanställningar - det ger jobb åt unga

En av våra viktigaste utmaningar är att få fler ungdomar i arbete. Om unga människor går rakt ut i arbetslöshet, efter fler år i skolan, är det lätt att de tappar fotfästet och tron på framtiden. Enligt arbetsförmedlingens statistik från september fanns drygt 4 500 unga som var öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Göteborg. I en jämförelse med de andra länderna i EU visar det sig att Sveriges ungdomsarbetslöshet ligger över EU27-snittet och så har det tyvärr varit i decennier.

Genom lärlingsprovanställningar och fler praktikplatser i verktygslådan kan vi i kommunerna fortsätta att minska ungdomsarbetslösheten och skapa jobb för unga. En anställning handlar inte bara om försörjning - att få ett arbete ger kunskaper och erfarenheter, ett socialt sammanhang och ett kontaktnät som är nödvändiga för det fortsatta yrkeslivet. Det skriver jag i dag på GT debatt tillsammans med Ann Catrine Fogelgren.

"Det går inte att hålla på så här längre"

I dag inleder Göteborgs-Posten en granskning av den rödgröna majoritetens vallöften. Först ut är förskolan. GP konstaterar att under de 17 år som socialdemokraterna har haft makten har inte mycket hänt. Löftena har, precis som försvarstalen och köerna, bestått.

För mer än åtta (8) år sedan interpellerade jag Frank Andersson (S), då kommunalråd med förskoleansvar, om den aktuella kösituationen till förskolan. Andersson svarade i fullmäktige att:

”Det åligger de enskilda stadsdelarna att hantera frågan. Vi menar att man på detta sätt garanterar att de som har bäst kunskap om de lokala förutsättningarna också är de som fattar de beslut som är bäst för den enskilda stadsdelen.”

”Då det ligger på stadsdelsnämnderna att ansvara för förskolan kommer kommunstyrelsen inte att ålägga dem en centralt plan för att komma till rätta med kön till förskolan.”

Sedan dess har ett antal kommunalråd, med ansvar för förskola/skola, bytts ut. Svaren på våra frågor har nästan kopierats och klistrats in. Under lång tid ifrågasattes även barnomsorgslagen (att alla ska erbjudas plats inom fyra månader), man hittade på egna tolkningar som att för att räknas måste man köa till alla förskolor i stadsdelen, man sa nej till fristående förskolor och dagbarnvårdare osv.

Den stora nyheten i GP är att Frank Andersson (S) nu öppnar för att öronmärka resurserna till förskolan på riktigt och menar att "det går inte att hålla på så här längre". Det är välkommet, men jag tror dessvärre att han är ensam om det i rödgröna gänget.

De "satsningar" som de S, V och MP gjort i budgeten har i realiteten varit pressmeddelandepengar. Det har inte blivit satsningar på förskolan i verkligheten eftersom pengarna fördelas på SDN som sedan kan använda dem till annat.

Vill man minska barngruppernas storlek, få bort köerna, höja kvaliteten och valfriheten i förskolan så måste man öronmärka resurserna! Vi har nu 17 års bevis på motsatsen...

Några andra inlägg om situationen inom förskolan i Göteborg: 1,2,3, 4,5,6,7.
I nyhetsflödet: GP, GT,

Ompröva beslutet om sprututbyte

Både svenska och internationella erfarenheter visar att sprututbytesprogram är en effektiv metod för att minska smittspridningen av hiv och hepatit. Hiv-epidemier kan snabbt ta fart och för oss är det viktigt att sätta in tidiga åtgärder innan det är för sent. Vi är övertygade om att ett sprutbytesprogram i Göteborg skulle förhindra att en redan utsatt grupp drabbas av allvarliga sjukdomar. Det skriver jag i dag på GP debatt och menar att kommunstyrelsen borde ompröva beslutet om ett sprututbytesprogram i Göteborg. Nu lyfter jag frågan i en interpellation. 

Majoriteten backar - nu införs en granskningskommission!

I går förhandlade gruppledarna i kommunstyrelsen om nya åtgärder för att minska risken för oegentligheter. Förhandlingarna föll ut väl med de förslag som vi i Alliansen sedan tidigare har fört fram. Framförallt handlar det om att det nu införs en oberoende granskningskommission direkt under stadsrevisionen.

Som jag skrev igår är det viktigt att utreda vad som har skapat grogrund för den tystnads- och beslutskultur som fått råda i Göteborg under decennier. Nu får kommissionen möjlighet att vända på stenar och verkligen granska det som har varit. Vi fick också igenom att det ska införas en kommungemensam kod med fokus på etik och moral, ett viktigt komplement i värdegrundsarbetet i staden. Majoriteten köpte också vårt förslag om att stadsrevisionen ska stärkas för att identifiera brister och förhindra oegentligheter.

Det som hänt i Göteborg visar med all önskvärd tydlighet att det finns en kultur att göra upp med. Vi har tusentals medarbetare i staden som gör ett fantastiskt arbete varje dag. Våra anställda ska också vara stolta över att ha Göteborg som sin arbetsgivare. För att komma dit behöver vi granska det som har varit, inte bara vända blad och går vidare. Det kommer säkert att komma fram nya saker när granskningen och kontroller görs - det är utmärkt! Nu har vi tagit flera viktiga steg med att göra upp det som har varit.

Jag och Folkpartiet liberalerna utesluter inte att det kan behövas fler insatser för att stärka öppenheten i Göteborg. Ett exempel är den så kallade lojalitetsklausulen, som tolkats så att anställda förbinder sig att vara lojala, dvs att inte yppa omständigheter av betydelse för arbetsgivaren, kan det ha bidragit till en sluten stad? Det tydligt att öppenheten och meddelarfriheten på sina håll har fått stå tillbaka för lojaliteten med sin arbetsplats och ledning. Det här behöver ses över.

Bolagiseringen av staden - Göteborg har flest kommunala bolag i hela landet - har vi länge kritiserad och ifrågasatt. Även där har vi fått igenom att en översyn ska göras.

Göteborgarna älskar sin stad men det är tydligt att Göteborg stad behöver ett stålbad!

GP GT

Andra om

granskningskommission mutor korruption Göteborg

Vända stenar eller vända blad?

Flera fall av misstänkta mutbrott, bedrägerier andra oegentligheter har avslöjats inom Göteborgs stad, det kan inte ha undgått någon. Senast igår polisanmäldes en person på Higab. Händelserna har bidragit till att allvarligt skada förtroendet för staden och dess företrädare. Har man ambitionen att "vända på varje sten", vilket vi har, behövs en oberoende granskningskommission som också utreder vad som har skapat grogrund för den tystnads- och beslutskultur som fått råda i Göteborg. Då duger det inte att säga att detta troligen förekommer i andra städer också. Det är lika fel var det än förekommer!

Sedan oegentligheterna uppdagades har fullmäktige beslutat om ett handlingsprogram för att stärka öppenheten och den interna kontrollen. Programmet innehåller en rad olika insatser och nya arbetssätt. Vi har ställt oss bakom flertalet av åtgärderna men är av uppfattningen att mer måste till för att stärka öppenheten inom staden och förändra den kultur som fått råda. 

Alliansen har lagt förslag om att införa en oberoende granskningskommission, ta fram en 

kommungemensam kod som fokuserar på etik och moral och utreda hur stadsrevisionen kan förändras för att bättre kunna avslöja och förhindra oegentligheter.


Men hittills verkar intresset väldigt svalt ifrån S, MP och V.
Kia Andreasson (MP) avfärdade exempelvis vår granskningskommission till GP såhär:
"Vi har spenderat jättemycket pengar på detta redan. Vi känner att vi vill se till att det bli en bra organisation framåt".


Även ledande socialdemokrater har varit skeptiska till stickprovskontroller med något dunkla anledningar som att "vi vill inte granska våra egna".


För oss är det viktigt att det arbete som nu pågår förstärks ytterligare och då måste man också granska bakåt för att förhindra att det händer igen.


Vi vill vända stenar - inte blad!


I nyhetsflödet: GT, GT2, GP, GT3,GP2, GP3,

Inför ett sprututbyte i Göteborg

I kväll kommenterar jag, i SVT:s Västnytt, behovet av ett sprututbytesprogram i Göteborg. För drygt ett år sedan beslutade en majoritet i kommunstyrelsen att säga nej till ett program i Göteborg. Folkpartiet och Miljöpartiet var ensamma om att rösta för ett införande.

Västnytt visar i sin granskning att beslutsunderlaget i kommunstyrelsen också var felaktigt, personer har smittats av HIV genom smutsiga sprutor. Det kan förhoppningsvis vara en öppning för att ändra ståndpunkt hos flera partier i kommunstyrelsen. Folkpartiet har hela tiden varit för ett införande och att kunna förhindra spridning av HIV är ett bärande argument. Se gärna inslaget nedan som har gjorts med anledning av ett reportage i senaste Faktum. 

Alliansen i Göteborg blir med blogg

I dag har Alliansen i Göteborg blivit med blogg, facebook och twitter. De tre kanalerna ingår i ett gemensamt förnyelsearbete inför valet 2014. Vi hoppas nu kunna förbättra och stärka dialogen om utvecklingen i Göteborg och förbätra vår politik.

Var gärna med på resan från start och tyck till om vår politik och det som händer i Göteborg.

Debatt om friskolor i P1

Den morgonpigge kunde höra mig imorse (06.15) debattera friskolor med Rosanna Dinamarca (V) i P1morgon. Det med anledning av att friskolan Fredens Skola i Göteborg stängdes av skolinspektionen, eftersom skolmiljön visat sig vara extremt dålig för barnen. Lyssna gärna på debatten. Mer debatt i samma ämne kommer det snart att bli i fullmäktige med anledning av min interpellation som gäller Römosseskolan. 

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GT,

Öronmärka – ska det vara så svårt?

Nyligen hanterade kommunstyrelsen 2010 års kvalitetsredovisning för utbildningsområdet och det var tyvärr en rätt dyster läsning på flera områden. Rapporten konstaterar att de resurser som tillfördes förskolan under hösten 2010, som syftade till att stärka kvalitén och minska barngrupperna, inte har haft någon effekt. Det går inte heller se någon ökad personaltäthet i barngrupperna. Istället har antalet barn i grupperna ökat jämför med tidigare år och personalen upplever problem i den fysiska miljön och att kvaliteten har försämrats.
Till SR Göteborg säger Anneli Hulthén att: ”När vi säger att vi satsar mycket pengar på förskola och skola vill vi också kunna visa för medborgarna att det händer.” Frågan är hur länge Anneli kan upprepa samma svar. GP följer upp inslaget i dag.

Det kommer inte att bli någon förändring om inte majoriteten skrotar sin resursfördelningsmodell och öronmärker pengarna som Folkpartiet och Alliansen länge krävt. Det är inte bara förskolan som råkar illa ut när stadsdelarna fyller upp svarta hål i sin ekonomi, även grundskolan och fritidshemmen drabbas. Ett annat exempel på att Socialdemokraterna inte kan styra sin stad är Hulthéns vallöfte om att toaletterna på stadens skolor behövde rustas upp. Majoriteten satsade då 50 miljoner på en upprustning. Tiden gick och sen kunde vi åter konstatera att pengarna hade gått till annat. Då var Annelis reaktion den samma.
Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att öronmärka pengarna till våra barn och ungdomar. Speciellt i en stad som säger sig vilja lyfta barnperspektivet.

Göteborg behöver fler bostäder – inte en bostadskö

På kommunstyrelsens sammanträde på onsdag kommer förslaget om att återinföra en bostadskö i Göteborg att hanteras. Folkpartiet och Alliansen kommer att rösta nej. För redan i dag förmedlar vi fler bostäder, via Boplats Göteborg, än vad Stockholm gör med sin kö. Det är ett koncept som vi skulle vilja förbättra och utveckla. Jag har full förståelse för den frustration flera kan känna inför att inte få en bostad. Det finns fall där man kan misstänka diskriminering och det är inte acceptabelt. Det ska vara öppna kort.

Det har tidigare funnit ett kösystem i Göteborg men då klarade man ändå inte av att förmedla tillräckligt många lägenheter. Sen ska man komma ihåg att det inte är alldeles säkert att den som stått längst i kön har störst behov av en bostad. Utan en kö kan istället skapa en orättvisa för exempelvis studenter som söker sig till Göteborg eller andra som flyttar hit för att arbeta. Vi löser inte bostadsbristen i Göteborg genom att återinföra en kö och byråkratisera systemet. Det görs genom att bygga fler bostäder (och det snabbare) för då har man också något att förmedla.

Inför en mutkommission, ta fram en etikkod och stärk revisionen

Fullmäktige har sedan tidigare antagit ett program med fokus på konkreta åtgärder för att minimera risken för oegentligheter och stärka den interna kontrollen. Programmet innehåller bland annat en obligatorisk självdeklarationsmodell, en gemensam byggprocess, en mottagarfunktion för visselblåsare, översyn av regelverk samt utbildning för anställda och förtroendevalda.

Folkpartiet liberalerna har ställt sig bakom flertalet av åtgärder men vi anser tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna att mer måste till för att stärka öppenheten inom staden och förändra den kultur som bidragit till oegentligheter.

Vi föreslår följande förslag i dag:

• Ett inrättade av en oberoende granskningskommission direkt under Stadsrevisionen. Kommissionen ska få i uppdrag att utreda vad som har skapat grogrund för oegentligheter i Göteborg. Kommissionen ska även lämna förslag på hur förtroendet kan stärkas för den demokratiska processen och lyfta fram goda exempel från omvärlden.
  
  
• Vi vill också komplettera arbetet med att skapa en gemensam värdegrund, med att Stadsledningskontoret återkommer med förslag på en kommungemensam kod, likt de som finns inom näringslivet. Koden ska ha fokus på etik och moral.
  
  
• För att stärka det långsikta arbetet vill vi utreda möjligheterna till hur Stadsrevisionen kan förändras för att bättre kunna avslöja och förhindra oegentligheter inom Göteborgs stads bolag och förvaltningar. För det är stadens organ för granskning av all verksamhet och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen

Liberala kvinnor har gjort skillnad

I en debattartikel i GP försökte Lena Sommested (S) igår gå till attack mot Folkpartiets jämställdhetsarbete. Hon passade även på att förvränga historien. I dag svarar jag tillsammans med Nyamko Sabuni på hennes inlägg. Av utrymmesskäl kunde inte vår artikel bli längre, men det finns mycket att ta upp om vad liberala kvinnor har gjort för Sverige genom åren.

För svensk politisk historia är fylld av liberala kvinnor som haft en avgörande betydelse i många frågor. Det började med Anna Maria Lenngrens kamp för ökad frihet genom hennes satiriska texter i Stockholms Posten på 1700-talet. På 1800-talet stred Fredrika Bremer för kvinnors rätt till utbildning. På 1900-talet segrade Selma Lagerlöf efter 20-års kamp för kvinnlig rösträtt.

En annan ledande kvinna var Kerstin Hesselgren som blev den första kvinnan att ta plats i riksdagens första kammare och som utsågs av stadsfullmäktige här i Göteborg. Kerstin var när hon valdes in i riksdagen en av landets ledande experter på arbetslivets sociala och hälsomässiga aspekter. Hon var mellankrigstidens mest betydelsefulla kvinna inom politiken.

Hon medverkade exempelvis i arbetet med arbetarskyddslagen som infördes av den liberala statsministern Staaff. Under perioden 1926-1934 var Kerstin ledamot för Örebro län, men petades bort efter kohandel mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet, vilket Sommestad inte nämnde i sin artikel. Kerstin återkom dock till riskdagen 1937 för Folkpartiet i Stockholm. Hon blev sedermera även den första kvinnliga vice ordförande i ett riksdagsutskott. Hon drev frågor som kvinnors löner, pensioner och utbildningsmöjligheter. Hon arbetade för ökad sexualupplysning, legaliserade preventivmedel och friare abortlagstiftning.

Stärk meddelarskyddet

I en motion till SKL:s kongress föreslår jag tillsammans med Jonas Ransgård (M) att landets kommuner och landsting uppmanar regeringen om se över lagskyddet för den som avslöjar allvarliga oegentligheter och korruption. Den mottagarfunktionen som införts inom Göteborgs stad omfattas av bestämmelserna om allmän handling och kan som huvudregel inte sekretessbeläggas. Det finns således inte någon garanti för anonymitet för de uppgiftslämnare som väljer att uppge sitt namn och ”vissla” om oegentligheter i verksamheten. Det vill vi rätta till. Vi vill ha en riktig whistleblowers-funktion.

Vi menar att det behövs ett kraftfullare lagskydd för den som avslöjar allvarliga missförhållanden. Det är hög tid att inse att meddelarskyddet behövs i all offentlig finansierad välfärdsverksamhet, även den som bedrivs av privata företag. Modet att avslöja missförhållanden behöver stärkas. Det är extra tydligt efter det som har hänt i Göteborg.

Satsa på elevhälsan!

Det kommer allt fler rapporter om att ungdomar mår sämre. Exempelvis har var tredje flicka ångest, vilket är en tredubbling sedan 80-talet och allt fler rapporter pekar på att även unga pojkar mår sämre. Det handlar om typiska stressymptom som huvudvärk och magont, men också om psykiska problem som till exempel ätstörningar, ångest och depressioner. Ungdomar som mår dåligt får också i allmänhet svårigheter med skolarbetet. Elevers hälsa påverkar deras studieresultat. Därför är det centralt att alla elever har en god tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger. Här har Göteborg en resa att göra vilket jag kommenterar i dagens Metro. 

Elevhälsan har en viktig roll och därför har Folkpartiet med stöd av Alliansen värnat verksamheten vid Humlan när socialdemokraterna försökte lägga ner verksamheten. Vi har betydligt högre ambitioner för elevhälsan och det krävs fortsatta satsningar. Regeringen ställer upp med miljoner för att lyfta elevhälsan – men majoriteten med S, MP och V måste också prioritera frågan. För i Göteborg har taket blivit golv och det har fått konsekvenser för våra elever.

Företag behöver bättre förutsättningar i Göteborg

I dag presenterade SKL sin nya ranking av företagsklimatet i landets kommuner som bland annat gjorts tillsammans med Business Region Göteborg. Det är första gången som en öppen jämförelse görs av företagsklimatet av SKL och det är mycket välkommet. Rätt använt kan det bli ett viktigt verktyg för att kunna förbättra företagsklimatet i Göteborgsregionen.

För Göteborgs och västsveriges framtid är det helt avgörande att vi har ett starkt och välmående näringsliv. Centralt i ett sådant arbete är att staden underlättar och förenklar för näringsidkare i kommunen. Utan tillväxt kan vi inte finansiera vår gemensamma välfärd, därför är resultaten oroande och måste tas på största allvar.

På senare tid har det kommit flera olika undersökningar, bl a från Svenskt Näringsliv, som har bekräftat att det finns en hel del att förbättra i Göteborgs företagsklimat. Svenskt Näringslivs undersökning, som de gjort i över 10 års tid, brukar socialdemokraterna - ivrigt påhejade av miljö- och vänsterpartiet - ifrågasätta med att det är fel frågor som ställs och det är fel personer som svarar. Ett ganska strutsaktigt beteende om man vill underlätta för företagande.

Också i SKL's ranking får Göteborg sämre resultat än genomsnittet. Områden där staden sticker ut mest negativt är bygglov och serveringstillstånd. Från Folkpartiet och Alliansen har vi redan föreslagit att en företagslots ska införas i Göteborg för att underlätta kontakterna mellan kommunen och företagare.

På dagens seminarium - listigt nog döpt till INSIKT - framfördes dessutom hur viktigt attityder, service och effektivitet är för att förbättra företagsklimatet.  Det blir allt tydligare att det behövs nya idéer i Göteborg - att gå från ord till handling!

Ge göteborgarna frihet att välja

”Varför undrar ingen vilket liv jag lever och hur jag vill ha det, vilken hjälp jag behöver”. Det undrade Margareta Hulthén i en intervju med GP i slutet av augusti. Att Margareta inte får bestämma vem som kommer hem till hennes bostad och ska duscha henne är något som jag beklagar. Jag tycker att det är ett högst privat beslut att fatta. Det tycker inte Anna Johansson (S) som är högst ansvarig politiker i Göteborg.

Valfrihet har varit en debatterad fråga i Göteborg. Sossar, miljö- och vänsterpartister som styr i Göteborg har varit skeptiska eller rent av fientligt inställda till att lämna över makten till göteborgarna. Sedan några år tillbaka kan kommuner få stimulanspengar för att utreda möjligheten att införa valfrihetssystem. Förra gången Göteborg hade chansen sade majoriteten nej. Nu vill S, MP och V ansöka om medel för att titta närmare på om hur staden kan släppa in den sociala ekonomin i verksamheten och det görs med en rad reservationer.

Majoriteten har sedan tidigare valt att införa den så kallade Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande. Notera att modellen handlar om ökat självbestämmande - inte om att göteborgarna ska få bestämma själva. Men det räcker för majoriteten.

Vi tycker att valfrihet är en självklar del av välfärdspolitiken. Det är ett sätt att utveckla välfärden och att ta in människor i verksamheten som brinner för sitt område. I ett sådant system är det är inte priset utan kvaliteten som kommer att avgöra vem som får den enskildes förtroende att utföra tjänsterna. Är det något att vara rädd för? Nej, det tycker inte jag.

Ett införande bidrar också till att utveckla politikerrollen. Vi ska medborgarnas bästa för ögonen inte krampaktigt hålla kvar i ett system som tillhör det förflutna. För oss är det en självklarhet att göteborgarna ska få göra sina egna val, hela livet.

Nu lyser Götaplatsen

I slutet av oktober 2009 föreslog göteborgsliberalen Kerstin Ekman fullmäktige om att stadens nämnder skulle ta fram förslag på hur Götaplatsen kunde lysas upp. I en kommentar till sitt förslag sade hon att: ”Det är dags att lysa upp Götaplatsen, så att vi får en trygg och vacker plats som vi kan vara stolta över.”

Ikväll invigs den nya belysningen på Götaplatsen. Kerstin finns inte längre bland oss – men någonstans kanske Kerstin nickar, ler och konstaterar att hennes förslag, som möttes av gillande i fullmäktige, också har blivit till verklighet.

Mer fokus på kunskap och undervisning

Stadsledningskontoret presenterade igår den senaste betygsstatistiken för grundskolorna i Göteborg, vilket jag i dag kommenterar i GP (finns inte på webben).

Att andelen elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen fortsätter att minska är en trend som måste vändas. Behörighetskraven till gymnasiet har skärpts vilket är bra för att det höjer gymnasiets status. Det kan vara en delförklaring. Enligt Framtidsvägen, gymnasieutredningens betänkande, skulle andelen elever med dagens betyg som inte når gymnasiebehörighet öka från 11 till 12 procent. Men att andelen obehöriga till gymnasiet har ökat så kraftigt visar att fler insatser måste till för att hjälpa eleverna att nå målen.

Det är genom att mäta och utvärdera elevernas kunskaper som vi på ett tidigt stadium kan fånga upp de elever som behöver extra stöd och hjälp. Därför behöver vi mer av tidiga insatser och kontrollstationer men även mer av sommarskola, läxhjälp och extra undervisning.